tisdag 23 februari 2010

Då kör vi


Jävlar i min lilla låda vad det rasslade till här igår, inte mindre än tre personer (i turordning: Malla, Singelmamman och Gustav) gav mig en award igår (eller utmaning som det hette last season i bloggvärlden, eller kedjebrev som det heter annars) och eftersom jag gillar att prata om mig själv har jag därför hoppat på och knåpat ihop 7 fantastiskt underhållande (och lååånga - den som läser alla har nog inte så många viktiga saker att göra) fakta om mig själv. Men eftersom sånt här sprider sig snabbare än vinterkräksjukan ändå tar jag mig friheten att inte sprida det vidare.

Är ni beredda?


1. Det är inte bara mindre saker som vantar som jag har svårt att hålla koll på. Det kan även vara större saker - som cyklar till exempel. När jag gick i högstadiet fick jag en ny och fin cykel som jag gillade jättemycket. En måndagsmorgon skulle jag som vanligt cykla till skolan men blev väldigt överraskad när jag tittade ut genom köksfönstret och såg att den inte stod där i cykelstället som den borde. Någon hade stulit min cykel. Jag blev väldigt ledsen och hela dagen gick jag runt och var lite deppig och oroade mig över att berätta det här för min pappa som hade köpt den till mig.
När jag senare samma dag skulle gå hem från skolan såg jag något konstigt. Där stod ju min cykel - i skolans cykelställ! Och det är klart att den gjorde det, det var ju där jag hade lämnat den föregående fredag eftermiddag.

(Jag vill bara påpeka att jag inte alls är lika förvirrad nu för tiden, jag har till exempel aldrig glömt att hämta Julius på dagis. Ännu.)


2. Jag är väldigt mörkrädd och vill helst inte gå på toaletten nattetid. Jag är nämligen övertygad om att svarta madam ska visa sig för mig i spegeln
då. Och om jag måste gå undviker jag för säkerhets skull att titta i spegeln. Vet ni inte vem svarta madam är? Herregud, vilka kulturlösa stackare ni är. Det är en lek som man lekte på lågstadiet där man stängde in sig på toaletten och läste nån ramsa för att framkalla svarta madam i spegeln. Högst oklart dock vem hon var och varför hon visade sig för små nioåringar på toaletten i en ful skola från 60-talet.


3. Jag kan inte skilja på höger och vänster. Det är sant, det tar skitlång tid för mig att tänka ut vad som är vad och jag är på allvar rädd för hur det ska gå när jag ska ta körkort. Om någon ska ge mig en vägbeskrivning och säger "ta åt höger" måste jag tänka jättejättelänge innan jag kommer ihåg vilket håll som är höger. Samma sak med öst och väst, det går inte heller på en bråkdels sekund om vi säger så.


4. Jag läser jättefort. Och då menar jag jättefort. En gång när jag var på semester läste jag ut Jane Eyre (som är på ca 500-600 sidor) på en enda dag på stranden. Det är nästan lite jobbigt att läsa så fort, för alla böcker tar alltid slut så snabbt för mig. En veckas semester (innan barnen) innebar alltid minst 4-5 vanliga pocketböcker. Jag köper oftast inte böcker som är kortare än 300 sidor. De tar slut alldeles för fort. Efteråt kommer jag naturligtvis aldrig riktigt ihåg vad jag har läst.


5. Jag har fått en sån otrolig dödsångest sedan barnen föddes. Jag är jätterädd att det ska hända nån i familjen någonting. När vi har gått och lagt oss om kvällarna ligger jag och tänker (ofrivilligt) på hemska saker som kan hända. Jag oroar mig mest över att nån ska bryta sig in i vår lägenhet, eller skjuta genom ytterdörren med något kraftigt vapen eller att det ska börja brinna. Ni vet, lite mer troliga saker. Jag har fullt utarbetade handlingsplaner för såna situationer i huvudet. Och nej, jag har inga som helst kopplingar till den undre världen, och vi förvarar väl som mest kanske summor som 49,50 kr i kontanter hemma. Men man vet aldrig.


6. Jag ogillar verkligen offentliga toaletter. Jag går hellre kissnödig i flera timmar än att jag går på en mindre fräsch toalett inne i stan. När jag pluggade på universitetet kunde jag gå från ena änden till den andra av byggnaden (och Stockholms universitet är ganska stort) bara för att det fanns bättre toaletter längre bort. Andra drömmer mardrömmar om att bli jagade, upptäcka att de är nakna mitt inne i stan eller tappa håret. Jag drömmer mardrömmar om att behöva gå på offentliga toaletter.


7. Jag är är väldigt feministisk och brinner mycket för jämställdhetsfrågor. Jag är till exempel helt övertygad om att vi aldrig kommer komma till rätta med problem som olika lön för olika kön så länge vi fortsätter att envisas med att det finns pojkleksaker och flickleksaker och att man inte bör uppmuntra barnen att välja fritt där emellan. Jag tror dock inte riktigt att det är därför ni är här, för att höra mig utveckla de resonemangen så jag stannar där. Jag vill ju gärna behålla er här, det är väldigt upplyftande för de narcissistiska delarna av min personlighet att ha ett par hundra läsare om dagen här nämligen.

12 kommentarer:

Singelmamman sa...

Jag är säker på att du kan skriva så att även de andra 199 personerna stannar kvar om du skriver om just jämställdhet.

Unknown sa...

Jag lärde mig inte höger och vänster förrän jag väl hade tagit mitt körkort. Innan det så var jag verkligen urusel på det... jag fick stå och tänka efter vilken hand jag höll pennan i när någon sa "höger". Men i och med körkortet så blev jag tvungen att nöta in det. :)

Pernilla sa...

Det är så otroligt roligt att läsa din blogg... det är så mycket du skriver som är som taget ur Min vardag (skriver det dock långt ifrån lika kul som du).

Är mammaledig och har två små. Väcker oftast mannen om jag behöver gå på toa på natten...undrar lixom om han inte känner sig lite törstig eller så. Spegeln är ju jobbig men det värsta är ju det som gömmer sig bakon duschdraperiet. Och jag har minst 20 olika flyktplaner eller gömställen (man syns inte under täcket vet du!). Om det skulle vara så att någon bryter sig in (kan påpeka att vi bor två trappor upp i en trapp med ständigt låst portdörr och så har vi självklart säkerhetsdörr, så skulle nu någon bryta sig in så är det mest troligt en granne efter att vi glömt låsa eller att nyckeln sitter kvar i låset) eller ja...om det börjar brinna, då skulle grannen under få ta emot barnen genom fönstret för dom skulle absolut vara hemma då annars går min plan i baklås.

Roligt att få "träffa på" någon som verkar vara lika (jag vågar väl påstå) störd som en själv! :-)

/Pernilla (trogen läsare oavsett)

Maria sa...

Singelmamman: Tack, vad gullig du är!

Steehle: Ah, så du menar att det finns hopp även för mig? :-)

Pernilla: Vad snällt du skriver, tack! Duschdraperiet - don´t get me started! Det är skitläskigt det också. Fast det är jag nog mer rädd för dagtid.
När det gäller bränder är min plan att gå ut på balkongen, och om det bara brinner hos oss så hoppar vi över till grannens sida. Är hon inte hemma har vi helt enkelt sönder fönstret! Tror du man når att skicka ner dem till grannen under?

Pernilla sa...

...ja men dom är ju förberedda och har ställt sig på sin bänk (?) dom har nedanför fönstret så dom når...annars får jag väl skicka ner dom i en Ikea kasse.
Hm...Kanske inte borde lite så mycket på grannen nu när jag tänker efter.
Kanske borde vara lite mer rädd om barnen!
Jaja, börjar det brinna får vi hoppas att snön ligger kvar.
Dom som bor med balkongen brevid vill nog inte ha över oss dit, skriker inte Elisia hela nätterna och håller dom vakna så bankar jag i väggen och stör dom i deras "disskusioner" dom har kvällstid (det vill säga evighets långa bråk om blondiner, brandmän och att han inte damsugit efter att ha klippt kattens klor).

Har funderat på att ha en brandsläckare i sovrummet bara ifallatt...och kanske tejpa fast en morakniv under sängen.

Trollets mamma sa...

Åh! Någon mer som har "speglar-i-mörker-ångest"! Det räcker med tanken för att jag ska få fullfjädrad panik över Svarta M. Huvaligen!

Maria sa...

Pernilla: Jag ska seriöst köpa en brandsläckare. De säljer det till och med på IKEA nu.

Trollets mamma: Hahaha! Erkänn att du inte skrev ut hela namnet i rädsla för att få besök? Usch, jag blir lite mörkrädd bara nu när jag tänker på det, jag ska sova på soffan i natt (och försöka inte få kräksjuka) och det är bara några meter mellan soffan och badrumsdörren...

Pia sa...

Hahaha, skönt att någon fler har problem med höger o vänster.. Mina händer vet exakt vart höger och vänster är men min käft vet det inte. Så alla som känner mig tittar på vart jag pekar istället för att lyssna på om jag säger höger eller vänster...

Jag är oxå en snabbläsare. Minns sällan vad jag läst och frågar någon vad huvudpersonen hette i boken jag nyss läst så är det inte helt säkert att jag kan svara på det. Jag läser för stunden och samlar på ord. Sen finns det en handfull böcker som stannat i mitt hjärta(o hjärna); dessa kan jag referera från pärm till pärm.. Lite märkligt egentligen! ;o)

Anonym sa...

Man behöver inte kunna höger och vänster för att ha körkort. Antingen kör man rätt, eller så kör man fel, det är ju bara 50/50 liksom.
Min sambo kan inte höger eller vänster heller, så när han guidar är iofs risken 25/75 att vi kommer rätt eftersom det inte är säkert att jag fattar åt vilket höger/vänster han menade och att då måste han ju dessutom haft rätt från början. Snurrigt värre. Men fram kommer jag!

I övrigt låter du som mig. Jag har kommit till jobbet med soppåsen när datorväskan står kvar i hallen hemma. Jag lämnar snordyra elektronikprylar bakom mig var och varannan dag. Jag är inte så poppis i det här hushållet ibland.

Du är grym!

Trollets mamma sa...

Maria: Japp, precis därför. Jag är fortfarande rädd för den där otäckan!
(Åsså är jag snabbläsare av din kaliber, och lika mycket jämställdhetsförespråkare - och slarvar bort vantar i ett. Och har glömt bort både var jag parkerar bil och cykel...)

Maria sa...

Pia: Jag kan knappt minnas mina favoritböcker... Men det är nog något fel på min minnesfunktion tror jag.

Alfvan: Tack ska du ha! Och soppåsen med sig hemifrån är en klassiker, har burit med mig blöjpåsen många gånger ända bort till dagis.

Trollets mamma: Haha! Du verkar vara en mycket sympatisk människa!

Trollets mamma sa...

Maria: Klart jag är! ;-)