Lägesrapport

Hejhej, ville bara berätta att jag är på kurs. På en spökgård:



Där är det så dålig täckning att man ibland får gå hit för att kunna ringa:



Men det är helt ok antar jag, i alla fall när vi blir serverade sånt här:



Och så finns det fina toaletter här också:



Hejdå!

Om allergin

Åh, tack för alla stöttande kommentarer och tips gällande allergin! Ni är så fina. Och kloka.

Jag mår i alla fall bättre nu, det känns som att medicinen lyckats få läget under kontroll. Jag tror att det blev så här illa för att jag kom igång försent med medicineringen, och det lär ju INTE hända nästa år om vi säger så. Då börjar jag nog äta tabletter redan i januari.

Hursomhelst så väntar jag därför med kolla upp det där med, ja ni vet, det krångliga namnet. För fortsätter det så här tycks jag inte behöva det. Och så vet vi ju alla hur läkare är - de tar inte till några allvarliga metoder innan du kan bevisa att du lider av både nageltrång, tennisarmbåge OCH örsprång orsakat av samma åkomma. Och örsprång vet jag faktiskt knappt vad det innebär (inflammation?) så som sagt, jag avvaktar.

Om att behöva duscha främmande män

Att barnen leker rollekar är inte konstigt, tvärtom. Att många av de lekarna inbegriper fotboll och namn på olika fotbollspelare är väl inte heller särskilt konstigt antar jag (med tanke på deras pappas intresse för sport).

Men när Julius ska duscha och han envisas med att vara Daniel Tjernström även i duschen, ja då känns det lite märkligt faktiskt måste jag säga.

Förgiftad

För ett par år sedan började jag känna av pollen. Men eftersom jag inte har några klassiska symptom på pollenallergi (snuva, nysningar, kliande ögon) så var jag länge osäker på om det verkligen var pollenallergi jag led av. Trots att blodprov på vårdcentralen visade det.

Men det är bara för att det inte är pollenallergi jag har. Det är pollenförgiftning! God dammit, jag visste inte ens att man kunde bli så här jävla sjuk av freakin björkpollen.

Sen i natten mot torsdagen har jag i princip varit helt sänkt med en huvudvärk som skulle kunna väcka döda till liv (jag satt i soffan och grät av smärta hela den natten), frossa och till och med lite feber till och från. Och så känns det som att jag inte riktigt kan andas ibland när jag är ute. Men värst är huvudvärken alltså, herregud. När det är som värst vet jag inte var jag ska ta vägen. Och ibland liksom knäpper det till i näsan och sekunden efter kommer det en pulserande och ilande smärta i bakhuvudet som varar någon evighetslång sekund.

Såatte, om inte allergimedicinen börjar samarbeta med mig snart kommer det här bli en väldigt lång vår.

ps. Glömde nämna det här med törsten. Jag skulle lätt kunna dricka en medelstor svensk insjö. I timmen alltså.

Saker jag inte tycker är så charmigt där och då

I morse bad jag Julius om hjälp. "Snälla Julius, jag mår inte så himla bra idag och jag skulle verkligen vilja att du hjälpte mig den här morgonen med att klä på dig och sånt så att vi inte behöver bråka, för jag orkar inte det idag."

Julius satt orörlig i soffan och fortsatte titta på tv så jag petade lite på honom. "Hallå, du kan väl svara i alla fall!"

Då vände han sig om mot mig och ba "alltså mamma, allt du säger kommer in i det här örat och sen liksom bara rinner ut genom det andra."

OCH HAN ÄR INTE ENS TONÅRING ÄNNU!

Jag hoppas vi kommer ha råd med mycket terapi när han växer upp. För mig alltså.

Thanks for nothing

Jag älskar svensk sjukvård. Eller ja, jag älskar vad det kostar. För allt dyrare än 200 kr hade fått mig att bli lite sur över en läkare som ba "det där som du beskriver låter jättekonstigt. Det har jag ingen aning om vad det kan vara. Hejdå!"

Men nu kostade det ju som sagt bara 200 kr. Så då är det ju bara som det ska vara.

Nu äter vi lite lösgodis som lunch och glömmer det här tycker jag.

Meddelande

Bloggen är tillfälligt stängd pga pollen och förväntas öppna senast i morgon igen.

(Om medicinen vinner över björkjäveln).

Beslut

Det här med migrän, kan vi bara bestämma att vi avskaffar det? Alla med?

Fint. Då säger vi så.

Sovmorgon åt folket!

Vi har lärt barnen att gå direkt ut i vardagsrummet om morgnarna och slå på tv:n utan att först ta vägen via vårt sovrum och plocka upp en hålögd och yrvaken förälder som sen ska somna om i soffan bredvid dem.

Det kan eventuellt vara det bästa vi någonsin gjort.

Det ger i alla fall saker som "att vi träffades" och "barnen föddes" en hård kamp om första platsen.

En riktigt hård kamp.

Ordning och reda

Jag älskar Ikea. De har så bra förvaringslösningar.




Även för barn.

Budget

Eh, jag tror att jag just tog det här begreppet "budgetbröllop" till en helt ny nivå. *klickar hem en eventuell bröllopsklänning från H&M*.

Men det är väl ok att skriva "valfri klädsel dock ej klänningar från H&M" i inbjudan?

Men vrid om kniven lite till du, för all del

"Mamma, vilket sånt där tal var det du var född på nu igen? Jag har glömt bort".

"1900-talet".

"Just ja".

Lätt att glömma, det förstår jag. Det hade liksom lika gärna 1800-talet. Eller varför inte 1600-talet. Det var ju så otroligt länge sen.

Rådjursmaffian

Minns ni att jag körde på ett rådjur för ett par veckor sen?

Nu är dess kompisar här och stirrar på mig. Hela situationen känns ganska obehaglig faktiskt. Lite maffiatendenser så där, "vi vet var du jobbar liksom".

Praktiskt taget medeltiden

Tips #1 i serien "Hur du får dina föräldrar att känna sig forntida".


Jag: Det där barnprogrammet tittade jag också på när jag var liten.

Julius: Va? Fanns det redan på nittonhundratalet?! Oj... *imponerad*

Bara en till. Jag lovar.

Stevie Wonder borstar tänderna:

Jorå

Stevie Wonder väntar på att höra kvällens godnattsaga:

Bra kväll

I kväll har jag försökt kliva ur bilen med säkerhetsbältet kvar på (ganska ihärdigt också innan jag förstod varför det verkligen inte gick), försökt få loss en självscanner på Coop med hjälp av mitt H&M-kort (inte lika ihärdigt dock) samt hällt nagellack över mina jeans och en nästan ny tröja.

Så nu tänkte jag gå och lägga mig, för det sägs ju att man ska sluta medan man ligger på topp.

En helg på landet i bilder

Hej hej köket!

Vi förmiddagsfikade.

Jag tände brasa.

Istället för diskmaskin.

Påskharen lämnade spår i nysnön.

Vi eldade!

Det finns inget väder som inte lämpar
sig för att grilla.

Stilrent klädd på Konsum.

Ibland gömde jag mig på
övervåningen och bara
latade mig.

Sen åkte vi till Hagfors och åt påskmat.

Fast inte barnen. För de åt choklad.

För första gången i vinter såg vi huset i vinterdräkt.
I april.

Serviceminded

När tvååringen är hjälpsam inne på toaletten:

"Ska du kissa mamma? Ska jag sätta på vattnet i kranen så att det kommer kiss för dig?"

När Björn synar bluffen

I förmiddags skulle Björn, mamma och jag springa tillsammans.

Jag: Jag vill inte springa mer än fem, sex kilometer. Jag orkar nog mer, men jag är lite orolig för mitt knä.

Mamma: Jag vill inte heller springa längre. Jag orkar nog också, men jag är orolig för min fot.

Björn: Det blir bra. Jag orkar nog också, jag är bara lite orolig för mitt psyke.

Resfeber

Jag får gärna resfeber innan vi ska åka till landet. Inte så mycket på grund av nervositet inför själva bilresan, utan mer av stressen inför att 1. komma ihåg allt och 2. komma iväg i tid. Den senare punkten är den Viktigaste. För det fattar man ju att hela helgen är förstörd om man missar en halvtimme på landet.

Så ni kan ju faktiskt förstå att det kändes lite extra jobbigt idag när jag fick migrän, Julius målade på vit vardagsrumsvägg med märkpenna från Polarn och Pyret och Charles bajsade (inte i toaletten) precis innan vi skulle åka.

Lite jobbigt alltså. Bara lite. *hyperventilerar av posttraumatisk stress*

Inga nyheter direkt

Idag var vi på utvecklingssamtal för Charles. Där fick vi höra, om man läste mellan raderna alltså, att han är sötast, roligast, smartast och helt enkelt bäst på sin avdelning.

Men det visste vi ju redan.

Bacillkriget

Igår på jobbet kom det fram en liten tvååring till mig ute på gården. Hon väntade tålmodigt på att jag skulle sätta mig ner på huk för att fråga om hon ville något, sen hostade hon mig rakt i ansiktet och så hon log vänligt och gick vidare utan att säga något.

Idag har jag skitont i halsen. Såatte, jag tror nog att vi alla vet vems mat jag tänker nysa över när jag jobbat upp en riktig förkylning av det här.

För han vill ju inte gå miste om rabatterna

Charles har blivit medlem i den lokala idrottsföreningen efter att ha gått på gympa i deras regi.

Häromdagen fick han följaktligen sitt medlemskort hem i brevlådan och medföljande rabatter hos lokala företag. Rabatter som naturligtvis bara gäller kortinnehavaren personligen.

Så nu funderar vi bara på vilket av de två gymmen som skulle passa honom bäst: det som ligger lite längre bort eller det med många biffiga typer på?

Och färg kan han numera också köpa billigt. Är sånt olagligt att köpa ut tror ni?