onsdag 7 juli 2010

Varför anstränga sig i onödan?

Efter att jag nattat barnen tidigare ikväll gjorde Charles allt annat än att försöka somna där inne. Istället kröp han omkring, slog i lådor, skrattade, bankade och tjoade.

Själv tog jag lite glass och gick ut och satte mig på balkongen där trafiken på gatan nedanför dämpar effektivt alla ljud inifrån lägenheten.

Man är väl en problemlösare.

5 kommentarer:

Sara sa...

Smart. Själv tog jag ett glas vin - det dövar liksom längre.

Senada sa...

Det finns så många lösningar på detta. Jag brukar låtsas att jag måste gå på toa och så sätter jag på vatten där så att jag inte hör något.Sen stänger jag av och lyssnar för att höra om de har slutat gapa och skrika , har de inte det upprepar jag proceduren.

Lotta sa...

Jag har blivit begåvad med att helt och hållet kunna slå av hörseln när det behagar. Oerhört praktiskt när man är småbarnsförälder! Bara att zooma ut och tankarna fylls av somriga ängar och tysta skogar :) Fast trafik är inte så dumt det heller...

E sa...

jag blir lite rädd för att skaffa barn nu. speciellt jämfört med att jag själv höll på att krevera för att dansskolan på andra sidan gatan hade fönstren öppna och man kunde ana den där idol-Ola. säg att toleransnivån höjs dramatiskt! Plis.

Maria sa...

Skrytmorsan: Mmm, vin... Så himla klantigt av oss att inte ha något hemma.


Senada: Smart! Man gör vad man måste...

Lotta: Åh jag önskar att jag kunde på riktigt! Men jag kan bara fejka det... Egentligen hör jag allting fastän jag låtsas som motsatsen.

E: Vill du höra sanningen eller det mest bekväma? ;-P