Who´s with me?

Jag har så himla svårt att tänka mig att den här semestern någonsin ska ta slut. Att vi ska behöva lämna vår älskade stuga, att det ska bli november och mörker och dagisstress och snöslask och tidiga morgnar på jobbet igen.

För jag vill för alltid stanna här bland alla åkrar och inga tider alls att passa. Jag vill ta den där promenaden varje morgon genom byn och över fälten - vet ni hur stor himlen är egentligen när man är mitt ute bland alla åkrar? - och framför allt vill jag att barnen ska kunna springa ut och in på tomten som de vill. I bara shorts och t-shirt. Eller blöja och gummistövlar. Lite beroende på vad som känns bäst just där och då.

Så kan vi inte bara bestämma att vi förlänger den här sommaren med en tio, tolv veckor sisådär? Till att börja med alltså.