Sådan mor sådant barn

Idag mötte vi ett gäng galna människor som i samlad tropp var ute och löptränade tillsammans inför Stockholm Marathon.

"Varför springer de?" sa Julius lite förvånat, "det går ju en buss där borta".

Som förälder vill man ju gärna att barnen följer i ens fotspår, så jag måste ju erkänna att jag blev lite stolt när han sa så. Ytterligare en en generation soffpotatis liksom. Tryggt.