lördag 31 december 2011

Gott nytt år!

Jag har förstått att man idag ska summera året som gått på bloggen och sen blicka framåt. Ge sina säkraste tips inför 2012 och så.

Men det har jag absolut inte tid med idag. Herregud, jag ska göra mig snygg inför ikväll. Fattar ni hur lång tid sånt tar nu för tiden? Flera flera timmar faktiskt.

Så ni för hålla till godo med förra årets årskrönikor. Jag har nämligen hört att det här med återvinning kommer vara jävligt stort även 2012.

ps. eventuellt kommer det nya årskrönikor i morgon. Eventuellt alltså. Så sitt inte uppe och vänta om vi säger så.

fredag 30 december 2011

Inhägnat = bra

Jag gillar konceptet "lekland". Man stoppar in barnen i någon slags inhängnad bur så att de inte kan rymma, ger dem några bollar att leka med och sen kan man sitta en bit bort och fika lite.


Perfekt.

onsdag 28 december 2011

Men bilen är ren nu i alla fall

När jag var liten var såna där automatiska biltvättar där man satt kvar i bilen under tvätten bland det läskigaste jag visste.





Tydligen tycker jag fortfarande tycker att det är skitläskigt.

För det är ju så himla mycket mindre muppigt

Eftersom vi är så himla lortiga vill vi inte gå in på McDonalds för att äta lunch på vägen hem utan vi kör drive through istället.

Sen kör Björn bort en bit eftersom "det känns så himla muppigt att sitta i bilen på McDonalds parkering och äta".

Så därför sitter vi tvärs över vägen och äter på Dinners parkering istället. I bilen.





tisdag 27 december 2011

Men det är ju skönt att vara ledig

I morgon ska vi åka hem. Då ska vi få duscha för första gången sen i fredags. Jag räknar med att det kommer krävas minst 45 minuter plus en stålborste per person för att bli ren. Sen ska jag inte ställa mig på vågen.

Men innan vi kan åka måste packa ihop allt här. Alla miljoner små julklappslegobitar som ligger soffan, under soffan, under mattor, och i konstiga lådor. Granen ska packas ihop, maten stuvas ner i kylväskor och alla torrvaror gömmas i kylskåp och ugnar för att inte mössen ska tro att det är öppen bar här.

Så att, det ser jag ju fram emot. Ungefär lika mycket som att dra ut en visdomstand eller två.



lördag 24 december 2011

Björn firar jul

I morse studsade Björn upp ur sängen med kramp i ena benet. Sen kräktes han.

Jag hoppas verkligen inte att det är hans nya jultradition.

fredag 23 december 2011

Hemma vs landet 0-1

Hemma ba: "Älskling, kan du räcka mig fjärrkontrollen?"

Här ba: "Älskling, kan du gå ut och hämta lite mer ved och vatten?"



torsdag 22 december 2011

onsdag 21 december 2011

Internethandel, internetschmandel

Det är så himla enkelt att slippa julhandeln, att bara sitta hemma och klick klick klicka hem en massa fina julklappar och man ba "fan vad smart jag är som slipper gå UT, jag bara sitter här hemma i soffan och julshoppar. SÅ NI KAN JU STÅ DÄR I ERA KÖER SJÄLVA, SUCKERS!"

Tills man kommer ihåg det här med att paketjävlarna ska hämtas ut också. Då är det plötsligt inte lika roligt längre. För nu måste jag ränna runt till olika utlämningsställen, stå i asjobbiga köer med en massa sjuka människor som kommer hosta och nysa och andas magsjukebaciller på mig, och det är varmt och svettigt och allt ska kånkas hem och allt är jobbigt och det är inte alls så där mysigt och lugnt som hemma i soffan.

Och sen, sen när man väl har kommit hem och tänker att nu är allt det jobbiga äntligen över - ja då ska man slå in allt också!


Jag känner mig lurad här faktiskt, nästa år tänker jag bara köpa sånt som man får hemkört.

Som pizza till exempel.

Orättvist

Jag förstår inte, det tycks inte spela någon roll hur många praliner jag än äter - jag har fortfarande ont i halsen!

Ska det verkligen vara så här?


tisdag 20 december 2011

Åh älskling, vilken fiiiin! (Vad är det för något?)




Är det när man får hem sånt här från dagis som det är tillåtet att ljuga?

söndag 18 december 2011

OTACKSAM!

Vi har chokladkalendrar hemma, fyra stycken. För vi är fyra stycken i familjen. Vissa av oss är mer engagerade i dem än andra, men det är ok. Man måste inte komma ihåg att öppna luckan alla dagar, glömmer man nån dag här och där finns det alltid någon annan som kan hjälpa till att öppna. Det är fint tycker jag, solidaritet liksom.

Så när Björn sa i förbigående häromdagen att han inte öppnat någon lucka på flera dagar upplyste jag honom hjälpsamt att jag redan fixat det åt honom. Så att han inte skulle behöva känna sig stressad eller så.

"Men, det där är ju inte vad jag kallar snällt direkt" muttrade han när han fick höra hur mycket jag ställt upp för honom.

"Inte snällt"? Vadå "inte snällt"? Din attityd är i alla fall vad jag kallar OTACKSAM! Hör du det Björn?

lördag 17 december 2011

Miss i kommunikationen

Alltså Björn, bara för att jag sa att jag skulle baka lussebullar med mandelmassa i och sen skrev upp just mandelmassa på inköpslistan innan du åkte och handlade - så behöver ju inte det betyda att jag ska baka på just den här korven.

För det har jag faktiskt aldrig sagt. Det kan ju också vara så att jag bara går och okynnesäter av den här.





Men det är inte så mycket att bli upprörd över tycker jag, det kan lätt bli så om man inte är tydlig i sin kommunikation.

Nästa gång får du väl helt enkelt ställa lite tydligare följdfrågor om jag ber dig handla mandelmassa i samma veva som jag pratar om att baka lussebullar med mandelmassa i.

Ok?

fredag 16 december 2011

Tyrannen

Det här med att båda mina barn OCH kollegor säger "Aj aj kapten" när jag säger åt dem, flåt, ber dem att göra saker, är det något vi behöver prata om?



onsdag 14 december 2011

Hur man säljer in IKEA till en fyraåring

"Julius, vill du åka till ett lekland i helgen? Det är ett jätteroligt lekland, men mammor och pappor får tyvärr inte vara med, utan de får hämta sina barn sen. När mammorna har fikat färdigt. Eller jag menar, när barnen har lekt färdigt. Vill du åka till det på söndag?"

tisdag 13 december 2011

Som en äkta botaniker skulle man nog kunna säga

Det är få saker här i världen som jag är så stolt över som mina gröna fingrar:




Kan man bli annat än imponerad?

måndag 12 december 2011

Tyvärr Björn

Jag HATAR att köpa julklappar till Björn. Verkligen hatar alltså.

För jag vill inte köpa något han sagt så här två veckor innan jul att han önskar sig, hej beställning med noll överraskningsmoment liksom, och jag törs inte köpa något som han inte uttryckligen har sagt att han önskar sig. För tänk om jag tänkt fel? Tänk om han inte vill ha det som jag tror att han vill ha?

Så det kanske bara är bäst att jag inte köper något alls. Eller kanske något jag VET att han inte vill ha? Så blir det liksom både överraskningsmoment och noll risk för feltänk i en smäll!

Gud vad jag är smart ibland.

Fakta

Om man av någon anledning inte hinner äta middag nån kväll, så bara måste man äta en sex, sju pepparkakor innan man går och lägger sig.

Det vet ju alla.

lördag 10 december 2011

Jag kan tycka att det är ett jävla oskick med alla som kan tycka saker

Hörni, vi måste prata om en sak. Det här med att folk går runt och säger "jag kan tycka" när man diskuterar saker -  det är inte ok. Antingen så tycker ni något, eller så tycker ni inte det. Är vi överens?

"Jag kan tycka" kan nämligen lika gärna följas av "men nu tycker jag inte så. Jag bara kan tycka så". Och det kanske sägs jättejättetyst, så där tyst att den andra personen inte hör det och så blir det en jättekonstig diskussion. Så stå för det ni tycker istället!

Är alla med? Antingen tycker vi, eller så tycker vi inte. Vad vi kan tycka är oftast irrelevant. Ok?

Ok!


fredag 9 december 2011

Hur ser jag ut egentligen?

När jag ser mig själv i spegeln och verkligen försöker se hur jag ser ut så går det inte. Jag ser alla delar: ögonen, munnen, näsan och så vidare men jag kan liksom inte riktigt se helheten. Det är som att alla de där delarna är ihopsatta från olika ansikten och där själva resultatet bara blir konstigt. Lite som en sån där bild kvällstidningarna gör i photoshop när de ska visa hur kändisarnas ofödda ungar kommer att se ut.

Och jag fattar ju att jag inte ser ut så för andra, men i mitt huvud blir det så här av någon anledning. Jag kan på fullaste allvar inte avgöra om jag tycker att jag är ful eller snygg eftersom jag inte vet hur de olika delarna av ansiktet ser ut tillsammans.

Men det är ok, alla är vi olika. Nu måste jag skynda mig att borsta tänderna innan vårdarna kommer och sätter på mig tvångströjan inför natten.



Kort pausmeddelande om att vara lat

Idag är det synd om mig för jag är sjuk. Med feber och allt. Men det var faktiskt inte det jag ville prata om nu utan om det här med att jag är en lat jävel.

Jag gillar verkligen att göra ingenting. Som nu till exempel - det finns massor av tvätt att vikas och disk att plockas ur maskinen, men jag ba nej. Jag tänker bara ligga här i mitt mjuka soffhörn under filten i det mjuka gula skenet från golvlampan i hörnet och lyssna på tystnaden och göra ingenting. Förutom att slumra lite förstås.

Så. Det var bara det. Nu kan ni tycka synd om mig för feber igen.



Magknip

Jag gillar inte alls det här med att Charles ibland får sån magknip att han gråter för att det gör så ont. Idag fick jag till och med hämta honom tidigare från dagis för att han haft ont. Igen.

Och igår var vi hos läkaren och stack honom i hans lilla lilla finger och fyllde vad som såg ut som minst hundra olika provrör med allt blod som bara sprutade ut ur fingret.

Så nu väntar vi. Och väntar och väntar. Och jag har sagt till honom att laktosintolerant, det kan jag stå ut med. Motvilligt. Men gluten alltså, där drar jag min gräns. Då får han faktiskt ta och skärpa till sig.

Men mest av allt vill jag bara att han ska sluta ha ont i magen, mammas lilla plutt.

Matchat

Är det det här man menar med close enough?



onsdag 7 december 2011

Arbetskraft

Man skaffade väl inte två ungar för att få ha en på varje sida om sig i soffan heller.




Nej, det behövs ju två för att kunna bära den tunga matkassen.

Det vet ju alla.

Man har väl koll på läget.

Den där mamman som rusade in idag på vårdcentralen med två barn i släptåg ungefär en minut innan deras tid började och först såg ut som ett frågetecken när sköterskan frågade efter urinprovet men sen började leta frenetiskt i alla jackfickor efter det för att en stund senare fiska upp en mascara och försöka erbjuda den istället, och sen när det inte gick istället rusade ut i bilen för att hämta det. Med barnen kvar inne på vårdcentralen som två mindre frågetecken?

Det var naturligtvis INTE jag.

Charles har förresten, på tal om ingenting, inte urinvägsinfektion i alla fall.



tisdag 6 december 2011

En liten vinterkräksjuka på det också kanske?

Ett av barnen har eventuellt urinvägsinfektion och dessutom magknip. Det andra har förmodligen öroninflammation.

Så att, det går bra nu. Skulle man kunna säga.


Vilken låda blir det i morgon då?

Jag tror att personalen på Julius dagis kanske måste jobba lite på hur de presenterar sin julkalender för barnen.

Idag kom Julius nämligen hem och var jättenöjd över att han fått öppna "sex-lådan" idag.



måndag 5 december 2011

Får vi jullov snart eller?

Vi har tagit oss en liten långhelg här på landet skulle man kunna säga, i och med att vi har semester idag.

Och jag vill aldrig åka hem, vill för alltid vara kvar här i huset. Solen strålar utanför, det är kallgrader och frost i gräset så att det nästan ser ut som snö. Här inne eldar vi i både vedspisen och kassetten i öppna spisen och jag har varma fötter tack vare mina raggsockar.

Det är ingen stress och inga måsten och jobbet känns mer avlägset än någonsin.

Måste det verkligen bli tisdag i morgon?



torsdag 1 december 2011

Jämställdhetstipset

Det här med att vara jämställd hörni, det är inte så jävla enkelt. Eller hur? Man vill ju så gärna vara det där paret där båda gör lika mycket och har lika stor koll på barnens kläder som vilka presenter som ska köpas och vem som ska vaccineras när och när dagis har stängt för studiedagar.

Och man tänker innan man skaffar barn att vad fan, det är väl klart att vi ska dela! Herregud, det är ju ingen grottmänniska man är ihop med liksom. Och vadå, jag kan ju ingenting om barn innan heller så vi börjar ju båda från noll. Tänker man.

Och så kommer barnen. Ett i taget om man har tur. Och så märker man att det där med jämställdhet är lika svårt som avancerad algebra eller att komma ihåg att lägga sl-kortet på ett och samma ställe så att man slipper springa runt och leta hysteriskt varje morgon samtidigt som man svär som en prostituerad borstbindare.

Och jag vet inte varför det ska vara så jävla svårt! För det är klart att det inte ligger i mina gener att veta när det är dags att köpa vinteroverall eller när det är dags att byta handdukar. Så klart inte liksom. Men ändå är det så. Och jag har så många teorier om varför, men vet gör jag inte. Det gör jag sannerligen inte.

Men, och det är det som det här inlägget är tänkt att handla om, man får liksom komma på lite knep för att underlätta för den här tydligen väldigt kinkiga jämställdheten. Och här har vi kommit ganska långt hemma hos oss tycker jag, för oj vad vi har testat olika grejer. Det har varit listor och scheman och påminnelser och snudd på prat om tatueringar, men ingenting av det har liksom riktigt funkat.

Förrän vi började med våra hushållsveckor. Vi kör två veckor i stöten, Björn och jag alltså. Inte barnen. I hushållsveckan ingår att plocka i och ur diskmaskinen, tvätta, hänga tvätt, och lägga in tvätt i garderoben. Och byta handdukar.

Och när det är Björns hushållsveckor, ja då gör han allt det där i sin takt. Och när det är mina så gör jag det i min takt. För det är ju faktiskt också det jämställdhet handlar om, att göra allt hushållsarbete så att det möter bådas krav. Inte bara den som kanske är snabbast och mest pedantisk, för pedantisk betyder inte automatiskt rätt. Och det är klart, om man börjar få slut på strumpor i strumplådan får man väl be den andre att lägga in en tvätt. Men mer än så är det inte. Inget tjat, inget gnat och inget gnäll. Om han vill lämna pastakastrullen framme till dagen därpå får han göra det, eller tvärtom. Ingen av oss behöver bli stressad över det för vi vet att den andre vet att ingen annan kommer göra det om man lämnar det framme tillräckligt länge.

Sen finns det ju saker som behöver fixas som man inte alltid gör veckovis. Då har vi antingen delat upp det i olika ansvarsområden (ja, inköp av barnkläder blev mitt ansvarsområde. Det är som det är) eller så pratar vi om det när vi har söndagsmöte.

För såna försöker vi ha varje söndagskväll, och då går vi igenom veckan som kommer. Vem ska träna när? Vem hämtar, vem lämnar? Behöver vi barnvakt? Vem fixar det? Fyller någon år? Händer det något i helgen? Är det något som behöver fixas? Ja, jag tror ni fattar. Precis som ett möte på jobbet liksom. För att sköta ett hem med två barn är faktiskt lite som ett jobb. Och alla arbetsplatser blir bättre med struktur.

Och det här funkar ju så klart inte i alla familjer, men kanske för en del? Det är värt i alla fall att tipsa varandra om sånt här, för det är som sagt inte enkelt. Så kom igen, nu har jag gett er mina bästa tips. Nu vill jag ha era!