onsdag 8 augusti 2018

Mitt inre kraftdjur

Jag önskar att mitt inre kraftdjur inte var en struts. Jag önskar att mitt inre kraftdjur istället var något starkt och handlingskraftigt djur som tar tag i saker! Som får saker att hända. Som gillar utmaningar! Jag vet inte vilken typ av djur det skulle tänkas vara och jag bryr mig inte riktigt heller. Jag vill bara ha ett kraftdjur som får mig att fixa sånt som behöver fixas.

Men mitt inre kraftdjur är inte så. Mitt kraftdjur strutsen begraver bara huvudet i sanden när något är jobbigt. Så när mitt jobb ger mig ont i magen och jag uppdaterar appen med nya jobbannonser hundra gånger om dagen och sparar allt som ens är i närheten av intressant ("Torka hundar i röven åtta timmar dagen sa du? Helt klart av intresse!") går jag inte hem och skriver ansökningar till de sparade annonserna.

Jag går istället hem och sätter mig i soffan och tittar på när ansökningstiderna rinner ut.

**infoga tusen ledsna emojis**

tisdag 31 juli 2018

Crossfit-tjejen

Vi tränar crossfit sen i våras, men vi enas om att inte berätta för någon att vi gör det. Crossfit-människor äter nämligen  bara äggvita och proteinpulver och så går de jämt i bar överkropp (männen) och i små korta hotpants med höga strumpor (kvinnorna) och så kallar de inte gym för gym utan ”box” och vi känner båda två att vi egentligen är lite för gamla för sånt där.
De på vårt gym (BOX!) tycks i och för sig vara ganska normala, jag vet visserligen inte vad de äter, men alla kör inte i bar överkropp. Inte jämt. En av tjejerna som tränar där är lång och slank och så sinnessjukt muskulös och jag kan inte låta bli att stirra nästan ogenerat varje gång jag ser henne. Jag vill också se ut så där! Jag vet ju att det är omöjligt, inte minst med tanke på att jag är säkert 15 cm kortare än hon och 15 år äldre, men det är något med henne som jag finner oerhört fascinerande. Efter nån månad hör jag att hon är ihop med en av killarna som också tränar där. Jag är lite besviken på henne, för åh herregud vad hon hade kunnat göra bättre! Han är inte alls lika cool som hon är och en kväll när jag sitter och slösurfar hittar jag ett långt inlägg som han har skrivit på gymmet (BOXENS!) Facebook-sida och jag vill lite gömma mig bakom en kudde när jag läser det. Det är långt och svamligt och ganska pretentiös och framförallt skriver han konsekvent ”ja” istället för ”jag”. Stackars crossfit-tjejen. Jag föreställer mig att hon skämdes lite när han lade ut det, som att det pinsamma i att som vuxen skriva ”ja” istället för ”jag” spiller över lite på henne. Att hon skulle kunna göra det samma är inget jag reflekterar över.

Jag tänker verkligen rätt mycket på crossfit-tjejen och hennes kille.

söndag 29 juli 2018

Ångest

Nu är det bara en semestervecka kvar - EN!- och ångesten är i det närmaste total. Visserligen finns det ett par saker som ska bli härliga att göra varje dag igen, såsom att
  • Borsta tänderna två gånger om dagen
  • Gå på vattentoalett
  • Sminka mig
  • Fixa håret
  • Ha BH på mig
  • Ha riktiga KLÄDER öht
men jag ser dock inte fram emot att ställa väckarklockan varje dag, jaga iväg barn till skolan eller jobba. Vill minst av allt jobba igen. Någonsin. Är det superdeprimeramde att vara avundsjuk på pensionärer när man är 38 år?

lördag 28 juli 2018

Hej hej

Kära sommaren 2018!

Jag vet att jag gnäller mycket på dig, och det kan man ju faktiskt tycka är lite oskönt av mig. Du har väl rätt att vara som du vill? Det finns ju faktiskt också bra saker med dig, även om det är lätt att glömma bort dem eftersom att hjärnan smälter i värmen. Förlåt! Nu gjorde jag det igen. Jaja, här kommer iaf några bra saker:


  1. Vi badar mycket. 
  2. Man kan sitta ute om kvällarna utan att behöva klä sig i fleecefilt och toppa med infravärme.
  3. Vi eh... badar mycket?

Vi kanske bara ska lämna det så. 

Det är ju inte heller ditt fel att jag är så trött efter den här våren att jag inte ens orkar umgås med folk. INGEN har hälsat på oss i år (till skillnad från andra år då vi behövt lägga pussel med alla besökare och till och med tryckt in folk som inte - innan - känt varandra i gäststugan samtidigt och ba "FINNS DET HJÄRTERUM FINNS DET STJÄRTERUM!" och sen visslandes gått tillbaka till vårt egna hus). Och vet du? Jag hade inte orkat med besök i år. Det tar liksom bara stopp? Jag misshandlar vänskapsrelationer till höger och vänster genom att dra mig undan och gömma mig med huvudet i hönsburen och trots att jag märker att jag gör det orkar jag inte riktigt hantera det just nu. Jag kommer förmodligen ha mycket mer energi till det i höst när jobb och barnens alla tusen aktiviteter drar igång och alla sovmorgnar kallhjärtat har dragit sin kos? Älskar att skjuta upp saker! 

Hursomhelst sommaren, jag ska ta väl och runda av det här nu. Både du och jag behöver sova, du ska väl bränna ner ytterligare några tusen hektar skog i morgon och jag ska... bada antar jag?

Puss och kram från Maria

söndag 13 november 2016

Saker som inte är lika

Varje gång jag jag till frisören tänker jag mig en sån här frisyr:



Och  v a r j e  gång jag jag därifrån så här istället:



VARFÖR BLIR DET SÅ?! *gråter*

söndag 6 november 2016

Ljudböcker baby!

Ja och med "i morgon" menade jag ju naturligtvis om typ fyra månader. Men det fattade ni väl?

Hursomhelst, jag trodde länge att jag inte kunde lyssna på ljudböcker. Jag hann oftast inte ens höra klart hela första meningen innan jag började sväva iväg i tankarna "måndag sa hon, hmm, undrar vad jag gör på måndag? Var det då Björn skulle komma hem sent? Nej, det var nästa vecka. Men vad ska vi äta på måndag då? Jag är så himla sugen på nåt med ost. Mmm, jag älskar verkligen ost! Vi borde äta mer ost faktiskt. Undrar om det är svårt att göra egen ost?" och plötsligt har huvudpersonen i boken gift sig, flyttat till Peru och startat en skönhetsskola för getter och jag har inte hängt med alls för jag har bara tänkt på ost. Typ.
Men sen kom jag på att om jag gör någonting samtidigt, typ diskar eller promenerar eller kör bil så kan jag lyssna! Det är lite svårare att komma in i en ljudbok än en vanlig bok, men när man väl har kommit över det där första jobbiga brukar jag längta efter få tillfälle till att lyssna vidare. Om det är en bra uppläsare det vill säga.

Och bra uppläsare växer ju tyvärr inte på träd har jag märkt. Av någon anledning har jag oftast svårare för svenska uppläsare än brittiska/amerikanska så jag brukar välja att lyssna på böcker på engelska.

Lyssnar ni på ljudböcker? Vilka är era favoriter? TIPSA MIG!

söndag 31 juli 2016

31 juli

Jag är en sån som läser jättejättesnabbt. Svisch säger det bara så är boken slut. Jag har aldrig träffat någon som läser snabbare än jag. När jag lyssnar på ljudböcker vill jag också att det ska gå snabbt och jag lyssnar alltid på 1,25 x hastigheten, ibland 1,5.

Björn tycker att jag är knäpp, för han vill njuta av sina böcker så länge som möjligt, men jag känner mig liksom så hungrig på alla böcker. Det finns ju så oändligt många bra böcker och jag vill hinna läsa/lyssna på dem alla och då måste man skynda sig. Annars hinner man inte.

Nu ska jag hetsläsa lite innan jag släcker. I morgon ska vi prata om ljudböcker.

Godnatt fellow booklovers!