måndag 30 mars 2015

Vi saknar sänglampor i sovrummet. Vi har några nånstans, men sedan flytten för ett år sen kan de vara i källaren en garderob under en säng i ett skåp under grannens säng och jag ORKAR inte: 1. leta reda på dem 2. borra upp dem.

Så jag köpte två billiga men lite gulliga lampor häromdagen bara för att jag inte vill leva i detta jävla mörker längre.





Eller ja, JAG tycker att de är lite gulliga. Björn tycker att de är det absolut fulaste han sett i hela sitt liv (typ) och han mjuknade inte ens när jag sa att de påminner lite om Pixar-lampan (och sen härmade jag hur den låter när den hoppar omkring samtidigt som jag lät en av våra skutta runt lite på soffan. Men inte ens då!).

Hursomhelst, nu är i alla fall jag nöjd och det väl ändå det som räknas?

torsdag 26 mars 2015

Förlåt för att jag andas?

Men alltså herregud kan jag bara sluta vara så jävla NEUROTISK när det gäller vissa saker? Som typ vabb. Mest vabb. Alltid vabb.

Jag är tamejfan aldrig avslappnad när det gäller det. Är ni det? Eller lider ni också av duktig idiot-syndromet?

Som nu till exempel när Frank har varit sjuk i ett par dagar. Han har haft feber och i princip bara levt på välling. Idag har han varit piggare och ätit för första gången, men kraschade på kvällen och blev kinkig och grinig och febern ligger irriterande nog preciiiis på gränsen till vad som räknas som feber. Så som den duktiga idiot som jag uppenbarligen är har jag nu två alternativ:

1. Låta honom gå till förskolan i morgon och ha apdåligt samvete över att jag förmodligen skickat tillbaka honom för tidigt

2. Stanna hemma och ha apdåligt samvete över att jag sviker mina kollegor genom att förmodligen ha stannat hemma i onödan (onödan = allt som inte involverar minst 38,5 graders feber).

Bonusångest: pengar as in förlorad inkomst samt ständigt dåligt samvete på jobbet över att jag tar hälften av vabben och Björn inte tar allt.

VARFÖR ÄR JAG PÅ DET HÄR VISET?!


Finns det stödgrupper?





onsdag 25 mars 2015

Typiskt försäljare

Så jaha, bara för att man dammsuger upp en typ råtta så suger alltså dammsugaren sämre?

Så himla dåligt. Det sa de aldrig i affären när vi köpte den!





måndag 9 mars 2015

Värsta bästa kärleken





Alltså den här killen? ��Varje morgon när han går upp ur sängen väntar han på att Frank ska hinna klättra ur sängen och följa med honom upp (annars blir Frank ledsen). För att inte Frank ska känna sig ensam tar han med sig honom in på toaletten och låter honom leka med petflaskorna (som "tillfälligt" förvaras där) medan han själv kissar. Sen städar han upp efter Frank och tar med sig honom ut i vardagsrummet och slår på tv:n. Allt medan han småpratar med Frank och tålmodigt tröstar honom om han gråter.

DET ÄR SÅ FINT ATT JAG INTE VET HUR JAG SKA HANTERA DET!





onsdag 25 februari 2015

"Lista dig hos oss, vi ger dig garanterat en läkartid samma kalenderår du bokar"

Idag känner jag mig lite som Don Quijote som far runt och slåss mot väderkvarnar. Allt är emot mig just nu! Undrar om Dompa också led av PMS?

Jaja hursomhelst, jag har bland annat en gås oplockad med vår närmsta vårdcentral. Jag ringde dit för ett tag sedan för att boka en läkartid för att göra en ordentlig utredning av min pollenallergi, känns dumt att äta medicin om man inte behöver liksom. Jag fick en tid tre veckor senare. Tre veckor! Och som om det inte var nog ringde de upp mig i morse och behövde boka om den tiden (den var nu på måndag) för att "läkaren fått ett nytt schema, plus att hen ringde sig sjuk idag så det är inte ens säkert att hen kommer på måndag överhuvudtaget". "Jaha" sa jag lite halvsurt då, "men då behöver jag väl inte vänta ytterligare tre veckor på den nya tiden?" "Neeej då!" kvittrade hon tillbaka i luren, "det behöver du absolut inte! Du får en tid torsdagen den tolfte! Det är om två veckor".

Fem veckor! F E M  JÄVLA VECKOR! Det tycker alltså min vårdcentral är en rimlig tid att vänta på ett läkarbesök! De är helt jävla galna. Jag hatar dem.

Jag har listat mig hos en annan vårdcentral nu, hos dem fick jag tid nästa torsdag (hade kunnat få den här veckan men måste sluta äta allergimedicin typ en vecka innan så det hade jag ändå inte tjänat på).

Heja valfrihet och allt det där, och död åt Kronans vårdcentral.




måndag 16 februari 2015

Måndag 16 februari

Kära dagbok!

Idag har jag vabbat. Det betyder en halv säsong av Drop Dead Diva på Netflix, glass med kolasås följt av ostbågar till lunch samt en liten tupplur på eftermiddagen.

Synd bara att Frank nödvändigtvis var tvungen att vara hemma också och springa runt och snora och tömma alla köksskåp. Det förtog ju onekligen lite av bekvämligheten för mig.

Helt ärligt fattar jag inte varför man måste ha barnen hemma varje gång man vabbar? Det är ju mycket skönare att få vara hemma själv!

söndag 15 februari 2015

Den ingen gillar

Ni vet de här människorna som ba "vi måste ses, guuuu det var såååå länge sen - vi bara MÅSTE äta middag ihop snart!" och så blir det liksom inte mer än så. Och ALLA vet det, den som säger så vet det och den som får höra det vet det. Men man orkar liksom inte säga nåt om det högt så man bara ler och nickar och säger "ja, det vore verkligen jätteroligt!" men bryr sig inte ens om att kolla lediga datum i kalendern. Jag hatar dem. De är asjobbiga.

Och jag har plötsligt blivit en av dem Och OBS! Det är inte med flit. Jag lovar. Men det är som att jag är alldeles handlingsförlamad nu för tiden när det gäller de allra enklaste sakerna. Som att kolla kalendern efter ett ledigt datum och dubbelkolla med Björn att det passar även för honom. Det är som att bestiga fucking Mount Everest varje gång. Och det orkar man ju inte? Jag kan ju inte ens bestiga berg liksom. Men snart har jag nog inga vänner kvar, varför skulle man vilja vara kompis med mig om vi aldrig kan ses?

Och SMS ska vi bara inte tala om. Där håller jag nog på att försöka slå något bisarrt slags världsrekord i att inte svara. Varför? VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?!

MVH
/Idioten