fredag 30 april 2010

Inte alls desperat

Jag förstår inte. Jag tyckte ju att intervjun gick så himla bra i måndags. Jag trodde att hon gillade mig lika mycket som jag gjorde. Vad gjorde jag för fel? Var jag inte tillräckligt snygg? Var jag för gammal? Var jag för tjock? Hade jag för mörkt hår? För många fräknar? För korta lillfingrar? För breda lilltår?

I slutet av veckan skulle de höra av sig till de som gick vidare till en andra intervju. Jag antar att hon inte kommer ringa när jag står vid brasan och fryser i kväll. Och söndagen är väl inte heller att hoppas på, inga kontorsmänniskor jobbar väl helg. Lata jävlar.

VARFÖR VILL DE INTE HA MIG?

Till Julius

Sådärja. Det tog exakt 2 år, 10 månader och 19 dagar innan det kom.

"Mamma, jag vill ha ett husdjur. Jag önskar mig en hund".

Käre son. Du kommer aldrig nånsin att få ett husdjur. Inte ens en endaste liten vandrande pinne (i den här familjen dödar vi insekter, inte föder upp dem). Och din pappas pälsdjursallergi är bara en bortförklaring - även om det är det vi kommer hävda är anledningen. Vi kommer inte ens vara hund-, katt- eller marsvinsvakter. Möjligtvis att du kanske kommer få ha en bild av nån liten dreglande hundvalp på datorn, men det är allt. We don´t do animals.

Sånt är livet. Jag ville bli balettdansös när jag var liten, men inte fick jag bli det. Och jag är bara lite bitter över det (mest när jag ser mig själv i spegeln), du kommer nog ha betydligt fler saker än det här att ta upp med din terapeut när du blir stor.

torsdag 29 april 2010

Torsdag hemma hos oss

Barnen skriker. Jag skriker. Björn tröstar fel. Jag skriker på Björn. Middag? Den turas vi om att äta, vi skriker i skift så att man ska kunna äta utan att behöva skrika samtidigt.

Men bilen går bra.

onsdag 28 april 2010

Vem ska ta hand om hemmet?

Jag var hos läkaren idag med Charles. En medelålders trevlig man. "Jaha, två söner? Ska du inte skaffa en liten dotter också som kan hjälpa mamma?" plirade han lite skämtsamt mot mig medan han undersökte Charles.

Hahahahahahahahahahahahahahahaha. Vadå dotter? Mina söner ska minsann lära sig så mycket hushållsarbete att när de är i tioårsåldern ska de ha tagit över all matlagning, dammsugning och övrig städning så att jag inte behöver lyfta ett finger. Jag ska bara sitta i soffan och pösa och klappa mig själv på axeln för att jag löst det här med hushållsnära tjänster helt gratis. Barn mår bra av att arbeta, åtminstone har ingen dött av lite hushållsarbete. Vad jag vet.

tisdag 27 april 2010

Förberedelser inför hösten



Charles, särskolan ringde. De undrar om du om du kommer ha med dig egen ledsagare när du börjar där i höst eller om de ska fixa en själva. Jag sa att du skulle ringa tillbaka till dem i morgon.

Istället för alvedon

Jävla skitpollen. Känner mig helt under isen idag, huvudvärk och seg i huvudet. Man kanske borde gå ut och gå en promenad, frisk luft botar väl det mesta?

måndag 26 april 2010

I love me

Jag var på anställningsintervju idag. Och jävlar vad bra det gick. Jävlar vad bra jag är, jag sålde in mig så bra att jag höll på att anställa mig själv när jag gått därifrån.

Frågan är bara om hon som intervjuade mig blev lika bländad av min charm. Eller om hon bara tyckte att jag hade vissa självinsikts-issues.

Jaja, om inte hon anställer mig så gör jag det. Synd bara att jag inte betalar så bra lön. Eller rättare sagt ingenting. Men jag skulle vara en jävligt bra chef.

Inte bra alls

10-månaderskontroll idag på BVC. Charles blev fett underkänd. Han testiklar vandrar (tydligen vill man inte att de ska vandra. De ska vara bosatta. Och inte ens åka på semester) så det blev remiss till kirurgen. Förkylningsastman var värre än nånsin och dessutom kan han varken klappa i händerna, förstå enstaka ord, dansa charleston eller svänga ihop en äppelpaj

Så nu väntar vi bara på att bli kallade till kirurgen. Och på en inbjudan från särskolan.

söndag 25 april 2010

Plötsligt lite mindre av en naturbegåvning

Premiär idag för att övningsköra med Björn. Det var lite annorlunda mot att köra med körskoleläraren kan man säga. Men med det inte sagt att det var en dålig upplevelse. Tvärtom. Jag lärde mig en massa nyttiga saker idag också. Som att inte trycka på gasen istället för bromsen när man håller på att köra över en litauisk lastbilschaufför i 40 km/h till exempel. Det blir så spänd stämning i bilen då, speciellt eftersom vi inte har dubbelkommando i vår bil.

Det går dessutom inte att lägga i vare sig ettan, tvåan eller treans växel om man inte trycker ner kopplingen samtidigt. Oavsett hur många gånger man försöker. Eller hur många gånger Björn försöker från passagerarplatsen.

Nästa vecka ska vi träna på att inte klippa bildörrar som står öppna på parkerade bilar längs med vägen. Eller köra över hundar. Jag lovar inga resultat, men jag ska göra mitt bästa.

Om att sova (eller rättare sagt inte sova)

I morse gick Charles och jag upp kvart i fem. Man vill väl hinna ta tillvara på så stor del av dagen som möjligt. Sovmorgon är sååååå 2004.

Ett tag var jag lite rädd för att det här en dag kommer att gå över, att vi kommer börja sova om morgnarna igen. Men jag har kommit på lösningen: vi behöver bara fortsätta skaffa fler barn i jämn takt så behöver vi aldrig mer slösa bort några morgontimmar. Det är så enkelt att det svindlar lite när jag tänker på det.

lördag 24 april 2010

Kärnfull sammanfattning

Nånting säger mig att min mamma är lite oroad över Charles framtid. "Tjock, rödhårig och allergisk" låter inte som en komplimang.

Fast det kanske just är de egenskaperna som blir trendiga år 2015. Eller inte. Ska jag börja spara redan nu till terapi kanske?

Ny medicin

Jag har för mig att migrän och rödvin brukar nämnas i samma mening. Och ta mig fan om det inte funkade, jag hävde ett begynnande anfall förut med just ett glas rödvin! Fantastiskt, då kan jag strunta i de där migräntabletterna hädanefter. Det är bara att se till att alltid ha rödvin hemma.

fredag 23 april 2010

Lägger energi på fel saker



Ja men så gör det då! Istället för att springa runt på stan och skräpa ner med en massa fula affischer överallt. Herregud människa, vad är det för fel på dig?Höja resultaten i skolan lär ju knappast vara en kontroversiell fråga, så det är väl bara att köra på. Vem är det som hindrar dig? Affischtryckeriet? Och så klagas det över nedskräpning i det offentliga rummet.

Häpp!

Ååh, idag är det lön! Härliga härliga fredag! Vad säger ni om att vi låtsas som att alla pengarna som finns på kontot nu är såna vi får spendera på vad vi vill? Och så bränner vi så mycket som vi bara kan på en enda helg - who´s with me?

Ansvar är för töntar!

torsdag 22 april 2010

Skallebank

Innan jag träffade Björn hade jag varken migrän eller pollenallergi. Nu har jag plötsligt båda delarna. Slump? I think not!

Idag har jag tillbringat stora delar av dagen ihopkrupen på en kudde på golvet med en brutalt dunkande värk bakom ena ögat och en lika brutal 10-månaders bebis klättrandes på mig. Och så säger folk att det är jobbigt att vara föräldraledig. Pfft, tänk om jag hade haft ett jobb att sjukskriva mig ifrån så att jag hade kunnat åka hem och lägga mig i ett mörkt och tyst sovrum? Det hade minsann varit jobbigt.

Nu ska jag fundera ut hur jag ska kunna hämnas på Björn för att jag plötsligt blivit så klen. Om han försöker smitta ner mig med sin töntiga pälsdjursallergi också måste jag kanske göra slut. Nånstans går faktiskt gränsen.

onsdag 21 april 2010

Förstår ni?



Ärligt talat, vad betyder de här siffrorna? Jag har ringt vårdcentralen där jag lämnade blodprovet, frågat på apoteket och till och med frågat den mest allergiska människan jag nånsin har träffat. Men ingen vet. Hur mycket är 24? Kommer jag bara nysa lätt om jag råkar snorta in ett björklöv eller två i näsan eller kommer jag hamna i koma när björkarna börjar slå ut? Måste jag börja poppa allergitabletter som en femåring vräker i sig lösgodis när han är obevakad vid godishyllan på Ica? Eller räcker det kanske med att inte just snorta björklöv?

Snälla, hjälp mig. Jag är lätt autistisk och måste veta.

Du, det ligger något under sängen där

De flesta föräldrar lägger ner en massa tid och energi på att försöka övertyga sina barn om att det inte finns några monster under sängen eller garderoben. Det tycker vi är jättekonstigt. Vi uppmuntrar såna fantasier istället. Det är så jävla effektivt nämligen att hota sin barn till lydnad när de vet att det ligger något under sängen och lurpassar. You should try it.



"Om du inte borstar tänderna nu kommer monstret under din säng att bita dig i tårna i natt"

Fuck me

tisdag 20 april 2010

Detaljer schmetaljer

Idag hade jag min andra körlektion. Det gick naturligtvis galant. Jag växlade, körde, stannade, svängde och satte på vindrutetorkarna. Fantastiskt. Däremot är jag lite missnöjd med min körlärare, jag tycker att hon är lite petig med detaljerna. Hon är till exempel väldigt noggrann med att man ska hålla sig på sin sida av vägen och inte köra snabbare än 30 på en 30-väg. Att köra i 50 km i timmen där var tydligen jättejättefel.

Onödigt petig som sagt. Jag sa till henne att jag förespråkar en mer anarkistisk körstil. Man måste ju få göra som man själv vill.

måndag 19 april 2010

Lärdomar

Man lär sig en massa saker med åren. Bland annat att de flesta gamla talesätt och ordspråk inte alls stämmer. Morgonstund har inte alls guld i mun till exempel. Morgonstund har stinkande bajsblöjor in your face. Och man kan visst lära gamla hundar att sitta, jag lär mig massor varje dag faktiskt. Idag lärde jag mig bland annat att man inte ska lägga frukten i garderoben om man har tänkt att ta med den till frisören. Den blir jättesvår att äta då när man är ashungrig och står och väntar på bussen. Jättejättesvår att äta. Nästa gång ska jag nog lägga den i väskan tror jag. Den blir nog lättare att nå då.

En liten fråga bara

Du Björn, hur höga krav har vi på det här med skrivbordsstol egentligen? Duger det med kaffeved? Eller ska vi fundera på något nytt?

söndag 18 april 2010

Hej söndag

Migrän, feberkänsla och illamående. Söndagsångesten har minsann slagit till rejält ikväll. Och jag som inte ens ska jobba i morgon. Herregud, hur hade jag mått om jag inte var föräldraledig? Hjärnblödning och kolera?

Om igår

Igår var vi på 80-årskalas. Det var klackarna i taket vill jag meddela. Det eldades (inget bryter isen så väl som lite oplanerade eldslågor i köket i början av ett kalas), gamla tanter fylldes med vin och stolar gick sönder. Och så tittade vi på gamla super8-filmer utan ljud där hälften av de som var med är döda sen typ 200 år tillbaka. Det är en ren fördom att inte pensionärer kan festa till ordentligt ska ni veta!

Kinkig unge

Åååååh, det tar så lång tid att åka bil när man har småbarn. Det ska stannas hela tiden för en massa smågrejer. "Mamma, jag vill se på en annan film", "Jag vill ha min drake som jag tappade ner bakom bilstolen" och "Mamma och pappa, ni har inte spänt fast mig".

Sånt himla gnäll på den där ungen alltså. Charles var mycket mer avslappnad i fredags när vi glömde spänna fast hans bälte, han sa ingenting om det. Men det är klart, han hade ju sin hakklapp på sig istället. Skydd som skydd liksom.

Men nu är vi äntligen hemma igen. Till slut.

fredag 16 april 2010

Vi är på resande fot

Idag har vi åkt bil hela dagen. Det är skoj. Speciellt med två små barn. Det utlovade snöovädret visade sig vara solsken hela vägen, men vad vet jag. Jag är ju inte meteorolog. Det kanske snöade osynligt?

Nu är vi framme i Hagfors, och det är en riktig metropol ska ni veta. Vi sover i en gästlägenhet som tillhör bostadsrättsföreningen där min gudmor bor. Här är det så livat att det inte ens finns vanliga dricksglas i skåpen, här finns bara kaffekoppar och champagneglas. För så gör man här i storstan, här dricker man antingen champagne eller kaffe. Vatten är för bönder.

Tur att vi ska äta frukost inne hos gudmor i morgon, för trots att det låter lyxigt med champagnefrukost kommer jag nog inte vara så sugen på det vid sjusnåret i morgon. Och kaffe är alltid äckligt oavsett tidpunkt på dygnet.

torsdag 15 april 2010

Jag jag jag

Ok, så tydligen har jag varit lite sparsam med bilder på mig själv. Tydligen vet ni inte riktigt hur jag ser ut. Men då tar vi väl och ändrar på det då hörrni, eller vad säger ni?



Så här ser jag ut när jag är i London.





Så här ser jag ut när jag är full.





Så här ser jag ut på stranden.





Så här ser jag ut när jag är blond.





Så här ser jag ut när jag har två näsor.





Och så här ser jag ut just nu.

Öppet brev till vintern

Ok vintern, you son of a bitch. Jag har hört att du planerar någon slags comeback i morgon. Men det ger du fan i, hör du det? Du är slut nu. Ingen vill ha dig längre, alla hatar dig. Vi vill inte ens ha dig nästa säsong. Jag vill ha en grön (brun) jul i år till och med, hör du det?

Idag var jag klädd så här:


Och det var minsann alldeles lagom. Kommer du hit i morgon och äcklar dig med en massa snö igen tänker jag växthuseffekta ihjäl dig så fort att du inte ens hinner säga snöstorm! Jag tänker köra bil dygnet runt, bara äta kött och låta kylskåpsdörren alltid stå på vid gavel. Och om det hjälper kan jag tänka mig att slå ner små tanter på stan också (men bara de griniga. Man har väl gränser).

Se det som en utmaning.

Hej hej



God morgon! Här skrotar vi runt i morgonrock och frukostnät. Så himla praktiskt med de här näten tycker jag, bara att klä ungarna i det innan de ska äta frukost och så hamnar nästan inga smulor på golvet. Extra smidigt när man äter mycket knäckebröd.

onsdag 14 april 2010

Skakigt

På tal om att vara sjuk förresten, igår fick jag värsta frossan ever. Den kom från ingenstans och helt plötsligt låg jag bara i soffan och tokskakade. Mina tänder skallrade, min händer darrade och resten av kroppen skakade på i samma takt.

När jag skulle ta ut mina linser fick Björn hålla i linsbehållaren så att jag inte skulle skvätta ut all linsvätska, för jag skakade värre än en gammal tjackpundare på avvänjning (om man nu skakar när man ska vänjas av från tjack?) och det var jävligt svårt att borsta tänderna.

Björn trodde att jag var döende och ville helst ringa ambulans, eller det var vad han sa i alla fall. Jag fattade såklart vad han egentligen var ute efter - att skeppa iväg mig så att han skulle slippa sova i en skakande säng hela natten.

Men till slut gick det över, jag slutade att vibrera. Det konstiga var att jag inte ens fick någon feber. Vi enades därför om att det måste ha varit en vanlig tisdagsfrossa som jag fick.

Men hellre tisdagsfrossa än torsdagsfrossa i alla fall, så jag kom väl lindrigt undan ändå antar jag.

Vem behöver läkare när man ställer så träffsäkra diagnoser själv?

Björn har gått runt hela dagen och mått dåligt: ont i kroppen, feberkänsla, hängig och huvudvärk. Klassiska förkylningssymtom. Men inte när det gäller Björn. Icke. Han är istället pollenallergisk minsann, det vet han tvärsäkert. Brusten blindtarm, stukad vrist eller öroninflammation skulle också vara solklara allergisymtom på honom.

Hursomhelst, när Charles också insjuknade efter middagen med feber trodde jag att polletten skulle trilla ner, men ta mig sjutton om han inte är trögare än vad jag hittills har trott. För istället för att tro att han faktiskt är sjuk själv lanserade han istället den eh, inte så genomtänkta tesen att Charles också är pollenallergiker.

Det var först när jag hastigt överföll honom och tvångsstoppade en termometer i hans öra som han faktiskt förstod att det kanske inte är pollenallergin som är boven i hans fall. Den ger nämligen väldigt sällan feber. Så nu har han tagit en ipren och mår plötsligt så mycket bättre.

Själv funderar jag på att omyndigförklara honom.

tisdag 13 april 2010

Mål och drömmar

Allt Charles vill är att få krypa in i badrummet. Han är besatt av det, hela hans värld kretsar kring den omöjliga uppgiften att hinna slinka in där innan nån av oss stänger dörren snabbt efter oss. Om han skulle få en enda önskan skulle det vara att få tillbringa en timme eller två ostörd i badrummet. Mmm, äta toaborste. Slicka på badrumsvågen, smälla toalettlocket. Ljuva ljuva önskedröm.

Jag hoppas verkligen att hans mål och ambitioner ändras i takt med att han blir äldre.

Snart körkort

Det var som jag alltid har anat - jag är en naturbegåvning när det gäller att köra bil. Bilskolläraren var full av beundran och sa hela tiden att det gick så fantastiskt bra och att jag var ovanligt duktig.

Det kan ju vara så att hon bara är en väldigt positiv person och gärna berömmer sina elever för att få dem att känna sig duktiga, men det tror jag inte. Vem gör så liksom? Det verkar vara lite långsökt.

Nej, jag är helt enkelt född att köra bil. Så enkelt är det.

måndag 12 april 2010

Lite märkligt

Varje månad när vi ska betala våra räkningar sitter vi där och skriver och räknar och knappar och räknar lite till. Sen suckar vi alltid, mer eller mindre djupt, och konstaterar att vi inte kommer ha råd med nånting. Den här månaden heller. (Eller ja, allting är ju relativt. Men ibland vill man ha en sistaminutenresa till Seychellerna och bo på ett femstjärnigt hotell och det är inte alltid det går).

Men så varje månad när alla räkningar har betalats och allting är klart, finns det nästan alltid ett par tusen kronor mer än vad vi räknat med kvar på kontot.

Och eftersom vi fortfarande har el, bredband, telefon och inte blivit vräkta antar jag att räkningarna faktiskt går iväg som de ska.

Så nu tänkte jag så här: för en mindre summa kommer jag hem till er varje månad och skriver era räkningar också. För jag vill ju naturligtvis att ni också ska få mer pengar över än vad ni tänkt varje månad. Fint, då säger vi så. Och så struntar jag i hela det här jobbsökeriet.

söndag 11 april 2010

Hej nervositet

Nu är det en sisådär 37 timmar och 25 minuter kvar till min första körlektion. Inte för att jag har stenkoll eller så, men på ett ungefär liksom.

Jag är så jävla peppad. Och så jävla nervös. Enda gången jag ens suttit i förarsätet tidigare har varit när jag ska spänna fast bilbarnsstolen i framsätet. Typ. Jag vet inte ens hur många pedaler det finns eller vad som är vad. Undrar om körskoläraren kommer skicka mig till särskolan när hon inser hur lite jag kan. Eller så gnuggar hon händerna när hon inser att jag kommer behöva ta lektioner för ungefär 100 000 kr innan jag vågar köra upp första gången.

Jag undrar om jag kanske ska låna en blöja av Charles innan. Ifall jag kissar på mig bara lite lite av skräck om det går för fort. Som tio km i timmen eller så. Vi har ju ungefär lika stora rumpor, Charles och jag, och det är inte jag som är extremt liten rumpa. En liten smidig up & go-blöja under jeansen kan väl inte synas allt för mycket?

Skulle bara kolla en grej med er

Det här med påskpynt - det har man framme till midsommar va?

lördag 10 april 2010

Man måste tydligen ha ett jobb

I höst måste jag ha ett jobb. Det känns skitläskigt med tanke på att jag antingen har pluggat eller varit mammaledig de senaste sex åren (ja förutom diverse extrajobb då förstås) så jag vet inte ens om jag fungerar i en arbetsgrupp. Tänk om jag börjar slita i kollegornas byxlinningar för att försöka kika ner i underkläderna om det är de som är skyldiga till eventuell bajs- eller fislukt i rummet. Det kanske bara är fel på avloppet eller ventilationen. Eller om jag tror att måndagsmötet är en föreläsning som jag antingen kan skippa eller ignorera genom att sitta längst bak i rummet och läsa en metro och sms:a samtidigt? För så gör man väl inte på riktiga arbetsplatser?

Ikväll har jag i alla fall skrivit CV. För det tyckte jag var lämplig lördagsunderhållning, så kul är jag. Andra går på krogen, jag skriver CV. Klackarna i taket, tjohej.

Då lärde jag mig också att jag är en outhärdligt torr och tråkig jävel. För hur mycket jag än slipade på de sista fem personliga raderna blev jag aldrig bättre än aptrist. Så med den lärdomen om mig själv går jag och lägger mig. Godnatt.

fredag 9 april 2010

Ge mig godis

Det kliar i min mun. Typ i tandköttet. Ska det vara så? Det måste vara på grund av Björns dumma idé om att inte äta godis på en månad. Min kropp mår inte bra av det, uppenbarligen. Snart har det gått en hel vecka utan socker. Nästa helg lever jag nog inte längre.

Den står ju ändå bara där annars



Om man skulle ta och börja övningsköra lite kanske?

torsdag 8 april 2010

Tut tut

Jag har precis beställt Bonniers trafikskola från Discshop. Så långt allt väl. Det som bekymrar mig lite är bara att jag fick beställningsbekräftelsen från Discshop Kids.

Är det bra eller dåligt? Har jag fått trafikskolan för dummies nu? Kommer jag bara ha lärt mig att köra Bobby Car efter att ha gjort alla övningar? Inte för att jag har något emot Bobby Cars alltså, men de går ju inte så snabbt. Och det blir svårt att åka till Ikea och handla något större än en ny kökshandduk till exempel. För att inte tala om att åka nånstans med barnen. Hur och var fäster man bilbarnsstolarna liksom?

Det ska bli spännande att se vad som dimper ner i brevlådan nästa vecka. Om jag har tur kanske det finns övningar för att lära sig att köra radiobil åtminstone.

Sköt dig själv unge

- Blanda inte in mig i din förkylning.

Kan man vara tydligare än så? Nej, jag tror inte det. Ändå tycks inte Charles fatta, trots att jag sagt det jättemånga gånger till honom idag. Fan, jag har min egen förkylning att bry mig om.

Men antingen är han trög eller bara jävlig för han fortsätter att tvinga mig att torka hans snor, ge honom nässpray och handskas med hans extrema grinighet.

Bortskämda unge. I morgon får han gå upp själv om han vaknar innan halv sex. Jag tänker i alla fall ligga kvar i sängen med öronproppar.

Inte godmorgon. Knappt morgon ens faktiskt.

Det bästa med att han barn är att de får en att göra en massa spontana och oväntade saker som man aldrig skulle göra annars. Som att gå upp kvart över fyra på morgonen en vanlig jävla torsdag. Det är fint. Det hade jag aldrig gjort om det inte vore för Charles, tack för det älskling (satans skitunge, varför ska jag behöva lida bara för att du har en förkylning?).

onsdag 7 april 2010

Snusk-Charles

Idag kom jag på Charles med att kräkas på golvet, pilla upp det som såg godast ut och stoppa det i munnen. Igen.

Så jävla snuskigt. Det måste komma från Björns sida, för så gör vi faktiskt inte i min släkt.

Om snor och min nya bästa vän

Igår kväll var jag på bio utan min nässpray. Det var ett stort stort misstag. För när jag kom hem var jag så täppt i ena näsborren det ringde i ena örat och halva ansiktet var alldeles bortdomnat. Det var inte roligt på något sätt faktiskt.

Idag går jag inte ett steg utan min nässpray. Min fina nya bästa vän. Jag och min nässpray är oskiljaktliga, jag smeker den ömt och viskar fina saker till den för att hålla den på gott humör och den där textraden om att man bara får använda den två till tre gånger per dygn ser jag inte. Två till tre gånger är alldeles för lite, det är för amatörer. Jag spelar i en mycket högre liga nu.

Det konstiga är att jag knappt behöver snyta mig, det rinner liksom inget snor. Jag är bara genomtäppt. Det måste ju bara tyda på att det INTE är allergi. Alla vet ju att de där allergikerna inte gör annat än går runt och snorar överallt. Skitäckliga är vad de är. Och sån är ju inte jag.

tisdag 6 april 2010

Allergi är för töntar

Jag har fått en asjobbig jävla förkylning. Björn påstår att det är pollenallergi, men jag är faktiskt inte så klen. Det är en helt vanlig förkylning. I don´t do allergies.

Det är helt och hållet en slump att det är andra året i rad som jag drabbats av en förkylning ungefär samtidigt som Björn får sina allergisymptom. Helt och hållet en slump att det kliar i mitt öga, att jag är snorig, har ont i kroppen och feberkänsla och nyser upp till 14 gånger på fem minuter när alla pollen börjar flyga omkring därute.

Jag menar vad vet Björn, han har ju ingen medicinsk utbildning liksom.

måndag 5 april 2010

Det är tur att det finns mirakelkurer

Ok, nu mår jag bra igen. Björn handlade medicin på vägen hem och jävlar vad den hjälpte. Den hjälpte så bra att jag fick äta två hela tallrikar. Så nu är jag inte döende längre, inte det minsta faktiskt. Känns skönt att det finns åtgärder att ta till när man mår risigt. Ni behöver alltså inte oroa er över mig längre, det måste ju kännas skönt.



Världens jävla dundermedicin. Rekommenderas i stora intag för maximal effekt.

Men i morgon, då blir det bokstavligt talat andra bullar av. Herregud, då har vi fått för oss att vi inte ska äta godis och bullar och andra livsnödvändigheter på en hel månad. En hel månad! Fattar ni, det kommer vara som om en jävla heroinist ska försöka tända av på egen hand utan professionell hjälp. I morgon vid den här tiden kommer jag ligga fosterställning nedanför soffan, kallsvettigt ropande efter socker, vilket jävla socker som helst (utom fruktsocker för det vet alla normala människor att det INTE är samma sak som vanligt socker) - oralt, intravenöst, genom örat - skitsamma. Men jag har gjort det här förut, jag vet att jag kommer att klara det. Om en tre, fyra veckor så där brukar det värsta ha lagt sig. Lagom tills det är dags att börja äta godis igen. Vad poängen är? Inte fan vet jag. Det här är Björns idé. Jag skyller helt på honom.

Vi får saker gjorda

-Du Björn, barnens gamla bokhylla som står mitt i hallen just nu och är i vägen på alla sätt och vis. Har du lagt ut den på Tradera?

-Nej, har du?

-Nej. Tror du det är därför ingen har köpt den ännu?

Hejdå. Tack för den här tiden.

Jag tror att jag är döende hörrni. Min påskdepression gick ju naturligtvis - precis som ni sa - bort med godis. Inga problem, igår kväll var allt som vanligt igen.

Men idag. Idag har jag ont i halsen, känner mig febrig och har ont i kroppen - och mår illa! Det hjälper inte hur mycket lindt-choklad jag än trycker i mig. Det måste vara något dödligt, jag kan inte tänka mig något annat. Jag vill inte ens googla på symptomen för jag vill helst leva i ovisshet om hur lång tid jag har kvar här på jorden. En dag eller en vecka, jag vill inte veta.

Om jag fortfarande lever ikväll uppdaterar jag då. Jag förstår att ni kommer vilja ha en väldigt detaljerad lägesrapport om mitt välbefinnande då.

söndag 4 april 2010

post-påskdepression

Jag är trött, tjock och lite nedstämd. Nyss tappade jag en hel kastrull broccolisoppa över hela spisen så nu är jag övertygad om att jag har nån svår neurologisk sjukdom som sakta men säkert komma bryta ner min kropp och göra så att jag dör i förtid. Vilka andra anledningar kan det finnas till att man bara släpper en kastrull med soppa så där? (Nej, jag brände mig inte).

Och i hallen står en jävla bokhylla mitt på golvet och tar upp plats.

Och mitt påskägg är slut.

Ja ni hör ju. Livet är förjävligt just nu. Lika bra jag lägger mig ner och sover en timme eller två.

lördag 3 april 2010

Påskstrategi



Snart ska vi hem till Björns föräldrar och äta påskmiddag. Eller ja, middag och middag. När de andra äter den där trötta gamla julmaten tänker jag ägna mig åt de här istället. Ärligt talat, kan vi äta nånting annat än julmat vid alla högtider i det här landet?

fredag 2 april 2010

Tryggt med biomörker

Strålande sol ute idag nästan hela dagen. Otroligt konstigt. Jag vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till det, är det bra eller dåligt?

Därför tog jag med mig Julius på bio för säkerhets skull. Så han inte exponeras för solen i onödan menar jag.


torsdag 1 april 2010

Om after worken som Björn inte ska gå på

Vi höll på att plocka undan efter middagen när Björns iPhone hostade till för att berätta att nån skrivit till honom på Facebook. Jag frågade vem det var och han svarade att det var en tjej från hans gamla jobb. Jag skulle precis skämta och fråga om hon skrivit något i stil med "älskling, jag saknar dig. Kan du inte låtsas ha nåt after work snart så att vi kan ses?" när han tittade upp från telefonen och sa att hon ville att han skulle komma på deras after work nästa vecka.

Sen blev det jättekonstig stämning när jag vrålade "aldrig i livet, din otrogna jävel" och stormade ut ur köket. Undrar varför.

Jag har varit lite upptagen

Före...



...och efter:



27 norska gästarbetare och en dvärgtax har antingen omkommit eller försvunnit under arbetets gång. Men nu jävlar ska det vara ordning hädanefter på leksakerna.