onsdag 15 december 2010

Nej men, en dålig bok kanske skulle sitta fint?

Hörrni, har ni läst något av Marianne Fredriksson? Visst anses väl hon ändå vara en ganska bra författare? Jag vet inte om hon råkade skriva den här boken samtidigt som hon hade en kraftig förkylning som gjorde att allt snor för tillfället trängde ut hjärnan, eller om hon bara ville se hur dåligt hon kunde skriva men ändå få det utgivet.

Men ren dynga är den i alla fall, boken som jag läser just nu. Herregud alltså. Bokens två huvudpersoner träffas och blir kära i varandra och sen tillbringar de varenda sida i boken med att rabbla en massa plattityder om hur människan är funtad och hur vi bör bete oss mot varandra. Och som om det inte vore nog springer det runt en massa släktingar och vänner där också och rapar upp än värre saker. Jag tycker lite synd om alla dessa karaktärer, de måste få ont i hjärnan av att vara så väldigt pretentiösa hela tiden.

Men men, det kanske bara är jag som inte förstår mig på god litteratur. Alla ni som tycker att det här verkar spännande och fräscht ska naturligtvis köpa boken.

För all del liksom.

18 kommentarer:

Björn sa...

Hahahahahahahahaha! Helt fantastiskt!

Sandra sa...

Ibland kan jag bli riktigt rosenrasande på "god litteratur" som då man läser det faktiskt bara är dynga utspridd på många sidor. Eller så är jag bara blond, but hey, I am. En dålig bok är ändå en dålig bok.

Malin sa...

Nä, jag gillar henne inte alls. Fast jag vet att man ska gilla henne. Men nä..jag fixar det inte.

Mångmamma sa...

Den här har jag inte läst! Hennes bästa är "Enligt Maria Magdalena".
Eller möjligtvis "Paradisets barn".
De gillar jag lite mer än tokskarpt!
Den här har gått mig spårlöst förbi, hm, märkligt!?!

Annika sa...

*kräks* Pretentiös wannabe-poetisk skitlitteratur är som onani för författaren men lämnar inget åt läsaren...

labolina sa...

Är det inte hennes sista bok? Sluta läs genast om du inte redan gjort det. Boken var usel ända fram till slutet som var vidrigt. Läste några andra böcker av henne när jag var yngre tex "Simon och ekarna" som jag har för mig att jag gillade. Eventuellt har jag blivit mycket mer kritisk med åren eller också blev tanten lätt knäpp på ålderns höst.

Colombialiv sa...

Men åh! Har också för mig att jag läst någon som var bra när jag var yngre. Men det är nog som labolina säger. Antingen eller.

Medelklassman sa...

Bästa sexskildringen någonsin. "Och så hamnade de i sängen som de brukade."

Jävlar var det ångar där alltså.

Anonym sa...

Blindgång, den som vandrar om natten och Simon och ekarna är fantastiska, men läste en av hennes senare böcker "Älskade barn" och den var ungefär lika gräslig som din beskrivning.

Anonym sa...

ok, menade inte att din beskrivning var gräslig, menade att den var lika gräslig som boken du beskrev, tror jag alltså efter att ha läst din beskrivning. Är lite trött...

Trollets mamma sa...

Just Skilda verkligheter är märklig, minst sagt... Fredrikssons andra böcker läser jag om med jämna mellanrum, men den här? Nej. Simon och ekarna älskar jag dock.

(ordverifiering: agradvi - anagram för "gravida"???)

EMMA TAUSON sa...

Hahahaha! Rena porren ju ;)

Singelmamman sa...

Hum, fast jag vill minnas att hon tvärtom inte alls beskrivs som författare. Ibland har hon framställts som mer än dålig. Trots Simon och Ekarna. Lättläst är väl det snällaste jag läst om henne.

Lisa sa...

älskade barn är bland det värsta jag läst, justb av de anledningarna du nämnt. en dialog som är så orimlig, ett förutsägbart händelseförlopp och trött trötta platityder. den låtsat att den är storslagen och insiktsfull men ekar tom.

Anonym sa...

Jag förstår mig inte heller på denna författarinna. Hon skriver väldigt bra ibland, som Simon och ekarna, som jag låter mina elever läsa, eller Anna, Hanna och Johanna, men så har jag läst flera helt meningslösa böcker, som denna. Man tror att det ska komma något intressant bara man tar sig igenom tjafset, men det faller platt!

Kia sa...

Eller hur?!!

Jag tyckte Blindgång hade en vacker historia...Enligt Maria Magdalena var också okej...men den här...käre tid, en sån jävulsk smörja!
Marianne Fredriksson - nej tack.

Sen tänker man Kerstin Ekman och ler med hela själen. Åh, en sån författare!

Lägg bokhelvetet ifrån dig. Den är INTE värd tiden. Jag läste inte ut den, stod helt enkelt inte ut med dravlet.

Läs sen Boktjuven av Zuzak om du vill ha bort den elaka smaken i munnen.

tipsar Kia

Kaninen sa...

Hur många har fått uppleva kontinentalsprickan? Vad är det för nåt överhuvudtaget? Exakt vad var det han inte förstod?

Boken reser många frågor. Brukar vara ett signum på god litteratur. Eller obegriplig och kass. Jag undrar mest; hur gick det i tvisten mellan Fredrikssons dotter och hennes manlige unge assistent som ärvde hela rasket när den stora förfatarinnan dog?

Jenny sa...

Läste Kains bok för några år sedan. Sen fick resten av MF-böckerna som låg på hyllan ligga kvar där. Olästa.