fredag 14 november 2014

Bloggen får ett litet styvbarn

Jag beundrar de som bloggar öppet om allting, som skriver om sånt som skaver och inte bara är fint eller roligt. Det är ju såna bloggar man helst läser! Men ibland tycker jag att det känns det svårt att vräka ut hela sitt privatliv öppet för alla på internet att kunna läsa som de vill (särskilt när det berör andra människor runt omkring en också) och jag har önskat många gånger att blogspot skulle tillåta att man kunde lösenordsskydda vissa inlägg, men de tycks inte se någon poäng i det.

Och jag vet inte, ni kanske inte ens finns kvar där ute? Hallå? Jag bloggar sporadiskt och kollar sällan statistik nu för tiden så jag kan mycket väl ha tappat er allihop utan att jag vet om det. Men i alla fall, vissa saker kan jag inte skriva öppet för hela världen att läsa utan att jag har någon kontroll över det, så det finns numera ytterligare en blogg kopplad till det här kontot. En blogg som endast inbjudna kan läsa. De som vill kunna läsa den kan mejla mig så skickar jag en inbjudan, och på så vis vet jag åtminstone vilka det är som läser den (även om jag inte känner er). Det känns lite lättare så.

Den här bloggen är dock min förstfödda blogg som jag naturligtvis älskar mest och alltid kommer att välja framför den andra om jag tvingas välja. Som vilken styvmor som helst ur bröderna Grimms sagoskatt.

EDIT: Mejladressen för de som inte hittar den är vuxnamanniskorharintehamstrar snabela gmail punkt com

9 kommentarer:

PGW sa...

Jag är här! Har alltid varit här :-)

Maria sa...

Mejla mig (om du vill) så bjuder jag in dig!

Annika sa...

Var hittar man den däringa mailadressen då..?

Maria sa...

Den hittar man om man klickar på min profil, annars är den vuxnamanniskorharintehamstrar snabela gmail punkt com

ufojording sa...

Klart vi tittar in här när det händer något kul. Kan ev ha visst samband med att Bloglovin påminner när det händer något... Mail är på väg!

Otaliga projekt sa...

Jag är också kvar. Jag stannar här.

Smilla sa...

Jag är här. Sporadiskt, och i omgångar lite som på min egen blogg. Att hitta balans mellan att skriva personligt och att inte lämna ut för mycket är svårt. Jag skriver nog alldeles för personligt men mer om känslor och tankar än exakta detaljer om hur saker händer och är. Ofta mer i perioder när det är tufft t.ex. skilsmässa.

Jag har ibland dolt inlägg, gjort dem till utkast men sedan publicerat ett år senare. Jag vill prata om vissa saker men det är ibland alldeles för personligt. Jag vill ha läsare men inte sådana jag känner för väl så jag försöker hålla mig till viss del dold. En lagom skara läsare som motiverar mig att fortsätta räcker :) En mycket svår balansgång det här med blogg.

Jag känner dig inte men mailar för att jag gärna läser mer av dig.
/Smilla

Sara W sa...

Och jag som precis har skaffat ny laptop för att kunna surfa lite lättare, och just har återupptäckt din roliga blogg. Jag måste ta mig i kragen och maila till den där adressen då.

Emma - hörselresan sa...

Jag skickar också iväg ett mail till dendäringa adressen. Känner dig inte men gillar verkligen din blogg, högt och lågt i en härlig röra :-)