Senaste musikupptäckten i vårt hem: smurfhits. Det är helt fantastiskt dansant, trallvänligt, smurfigt och fullkomligt själadödande.
Jag antar att jag kommer längta tillbaka till den här tiden när de är tonåringar som stänger in sig på sina rum och spelar dödsmetall så högt att fönsterrutorna skallrar, men det känns ungefär lika lätt att föreställa sig det nu som när man går dubbelvikt i snöstorm och tänker på att på sommaren kan man gå ut iklädd enbart tunn sommarklänning.
Utan att frysa alltså.
3 kommentarer:
Ja visst är det trallvänligt. Fullkomligt tar över hjärnan. Jag är en astrosmurf, jag är en astrosmurf...
Insåg i går kväll att sonen snart 5år faktiskt älskar Sean Banan! Hemska tanke, hur kan man tycka att det är bra?
/åsa
ÅHHHH. Min syrror gav vänligt nog samtliga sina gamla smurfhits-skivor till Stella i julklapp. Och de flinade mot oss när de gjorde det. Övervägde att låta mig adoptera bort och bryta kontakten.
Skicka en kommentar