Som barn var jag väldigt kinkig med maten, väldigt kinkig.
Så man tycker ju kanske att jag borde ha lite överseende med mina egna mathatande barn eftersom jag varit ett sånt själv. Jag borde ju komma ihåg känslan av att maten bara växer i munnen och att allt på tallriken ser läskigt äckligt farligt ut och jag GÖR det. Jag minns allt det där.
Men det spelar ingen roll för jag blir tamejfan galen på allt skrik och gnäll som kommer varenda eviga kväll här hemma. Det är som att all mat vi lagar är en personlig förolämpning mot barnen. Och jag orkar inte mer. Orkar inte ropa så käckt jag kan "maten är klar!" för att sen bara mötas av gnälliga och skrikiga protester.
Idag förbjöd jag dessutom pasta på obestämd framtid i vredesmod så nu kommer de väl svälta ihjäl helt. Jag kanske bara borde lägga av med det här med mat överhuvudtaget, sluta laga den helt. Det är ju inte så att de äter ändå. Det tål ju helt klart att funderas på.
9 kommentarer:
Samma här. Dottern lever på typ smörgåsar.
Ratar tillochmed köttbullar nu. Kört.
Vi har det likadant här. Och jag har resignerat. Han får sina förbannade makaroner eler kokta potatisar. Med köttbullar eller prinskorv. Kör på egen magkänsla och Bvc som båda säger att ge honom det han äter så han äter något. Minns min egna "makaroner och köttbullar"-period men jag blir ändå så provocerad och arg när han fullkomligt vägrar smaka något annat ibland.
//Therese
Japp. Här också. Ett tag försökte jag fråga vad de ville ha och laga just det, föga förvånande så dög det ändå inte så nu lagar jag vad jag tycker är passande och sen får de äta eller låta bli. De äter förstås inte bättre för det, men de överlever tydligen på maten de får på dagis/i skolan för där äter de sååå bra. Jämt.
Mina barn är betydligt äldre än dina, den yngre har svår matallergi och det kan ju inte han rå för, men den riktigt stora är värre än någonsin.
Hon snörper på munnen och hoppar ofta över maten helt, hon lagar nudlar ibland och köper en massa godis.. (hon är så stor att hon får studiebidrag)
och man känner sig så trött och misslyckad... blä!
Ibland skulle jag önska att det fanns piller som ger det som behövs + mätthetskänsla. Då skulle man hinna göra en massa roligare saker än att planera, handla, laga mat och diska.
Styrkekramar
Allt blir godare med bacon ;-)
Lyssna på Kropp och själ - När barnet inte äter: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/620759?programid=1272
Barn alltså, så jävla dåliga på att veta sitt eget bästa!
Ja, fy SATAN för det där. Jag är också plågsamt medveten om att mina sporadiska raseriutbrott rörande matgnället knappast gör något bättre.
Oj oj oj. Jag lagar inte mat till barnen längre. Jag får huvudvärk. Jag ser till att ha yoghurt och vitt bröd hemma. MED SOCKER. Nästa steg blir Nutella, så de får i sig vitaminer också.
Skicka en kommentar