Alltså vem ÄR jag? Jag gick upp frivilligt i ottan i morse för att cykla till gymmet i hällregnet klockan kvart över sex för att gå på yoga? På yoga?!
Jag som avskyr avslappningsövningar och mindfulness, jag har nu alltså plötsligt fått för mig att jag gillar yoga? Jag avskydde inte ens instruktören trots att hon sa saker som "Det är er andning som styr. Jag är bara här för att ge förslag" (jag typ gillade henne??).
Herregud, hur ska man egentligen kunna veta om det är en alldeles för tidig fyrtioårskris eller bara en vanlig höstdepression?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar