Ni vet de här människorna som ba "vi måste ses, guuuu det var såååå länge sen - vi bara MÅSTE äta middag ihop snart!" och så blir det liksom inte mer än så. Och ALLA vet det, den som säger så vet det och den som får höra det vet det. Men man orkar liksom inte säga nåt om det högt så man bara ler och nickar och säger "ja, det vore verkligen jätteroligt!" men bryr sig inte ens om att kolla lediga datum i kalendern. Jag hatar dem. De är asjobbiga.
Och jag har plötsligt blivit en av dem Och OBS! Det är inte med flit. Jag lovar. Men det är som att jag är alldeles handlingsförlamad nu för tiden när det gäller de allra enklaste sakerna. Som att kolla kalendern efter ett ledigt datum och dubbelkolla med Björn att det passar även för honom. Det är som att bestiga fucking Mount Everest varje gång. Och det orkar man ju inte? Jag kan ju inte ens bestiga berg liksom. Men snart har jag nog inga vänner kvar, varför skulle man vilja vara kompis med mig om vi aldrig kan ses?
Och SMS ska vi bara inte tala om. Där håller jag nog på att försöka slå något bisarrt slags världsrekord i att inte svara. Varför? VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?!
MVH
/Idioten
2 kommentarer:
Det är februari. Ingen vettig människa fungerar normalt eller vi ha något slags socialt liv i februari.
Du lyckas ju iaf lägga ord på wordfeud i rimlig tid, tycker inte man behöver lägga ribban högre än så! ;)
Skicka en kommentar