När jag var liten var alla födelsedagskalas alltid hemma hos födelsedagsbarnet. Det fanns liksom inget annat att välja på.
Man lekte lekar och åt tårta och så var det inte så mycket mer än så. Inga teman, inga lekland och inga bowlingkalas.
Och jag säger inte att jag inte hade velat ha/gå på ett sånt kalas när jag var liten, jag hade förmodligen tyckt att det var skithäftigt med ett kalas på ett stort lekland, men eftersom jag inte visste om något annat var jag liksom nöjd med läget som det var. Lite hembakta kanelbullar, serpentiner och "sätta knorren på grisen" var ett alldeles dugligt kalas i mina ögon.
Men idag är det inte så längre. Jag följer med barnen till bowlinghallar och lekland och alla möjliga ställen för att de ska kalasa med sina kompisar och jag förstår att det måste vara jätteskönt för föräldrar att slippa baka städa före städa efter men det kostar ju så mycket pengar?
Jag ska inte påstå att vi inte har råd att lägga 1300 kr på ett barnkalas på ett lekland, för det har vi, men jag VILL inte. Det är ändå tillräckligt mycket pengar för att det ska kännas och jag kan inte låta bli att tänka på alla de familjer där man faktiskt inte har råd även om man vill.
När Charles för ett tag sen uttryckte en önskan om ha sitt stundande femårskalas på ett lekland kollade jag upp kostnaden, hickade till lite nervöst och sen fick han välja: kalas på lekland och färre presenter eller kalas hemma och lite mer presenter.
Han valde tack och lov kalas hemma.
För ärligt talat, har vi inte blivit lite fartblinda här? Är det verkligen rimligt att lägga så mycket pengar på bara själva kalaset? Det är inte meningen att vara pretto och döma dom som väljer leklandslösningen (det måste ju verkligen vara jävligt soft, jag fattar det), men jag sörjer väl bara lite en svunnen tid antar jag.
Hemmakalasen-med-serpentiner-ballonger-på-ytterdörren-och- papperstallrikar-tiden.
9 kommentarer:
Idagens kalas på lekland, bowlinghallar, paintballbanor mm så blir nog ett hemmakalas med hembakta bullar, gräddtårta och fiskdamm en väldigt exotisk upplevelse för barnen.....:-)
Vi gav samma val. Dessutom gillar jag inte uppdelningen att några i en klass bjuds och några blir utan inbjudan. Att bjuda 30 ungar blir ju svindyrt, tror kostnaden ligger på 120 - 150 per liten skalle. Vi har helt enkelt duckat för frågan om kalas genom att låta honom välja (dyrare present eller kalas på leklandet?). Han har alltid valt den dyrare presenten istället.
I grannpojkens klass drevs det till ren galenskap. En av föräldrarna hade restaurang i staden och alla 10-åringarna blev bjudna på oxfilé!! Pojkens mamma var krasslig när han fyllde år, så jag åtog mig att ordna kalaset. Jag engagerade bekant att hämta med häst och vagn. De kördes ner till närbelägen åker där jag hade satt upp ett militärtält ( lånat från scoutkår) . Lite lekar och korvgrillning på kvällen. Billigaste kalaset i den klassen, men klart häftigast!! På kvartssamtalen hade ALLA ungarna pratat om det.
Jag håller just på att förbered kalas för (blivande) femåringen och har läst om teman och lekland och jag vet inte vad. Jag orkar inte, jag tänker nån slags fika och sen att barnen roar sig själva? Lite ballonger kanske. Skönt att jag inte är ensam
När våra barn fyllde 10 fick de välja mellan att ha kalas för kompisarna eller få en summa pengar istället... De har valt pengarna sen dess, tack och lov... Vi firar förstås i familjen, men gud så skönt att slippa ha huset fullt av stojiga barn, höga på socker... Ja, jag äär en dålig mamma... Jag bakar inte tårta heller...
Vi har inte gett valet. Pojkarna har sina kalas hemma, och det är kutymen. Lite gnällde blivande 5-åringen förra året att han också skulle vilja ha kalas på ett lekland - men sen då vi berättade att "jo, det är roligt, men sen då ni ätit så springer alla åt olika håll och du är inte med alla dina kompisar hela tiden. Hemma har du dem nära doig och ni leker tillsammans" - och det fungerade! Han ville absolut ha hemmakalas.
Föräldrar som hämtat sina barn till våra kalas säger "vad ljuvligt med ett äkta hemmakalas, det händer så sällan nuförtiden".
Vi skall nu på söndagen ordna 6-års kalas. Det blir skattjakt (lite problem, har inte funderat alls på det ännu, ugh), "försöka få äpplet från vattenkaret med bara munnen" -tävling, och mumielagning (rulla varandra in i toapapper och göra varandra till mumien). Sedan som servering popcorn, vattenmelon, korv, ananas, glass och kex.
Lätt som en plätt.
Och våta svettiga barn far hem efter 2 timmar.
ps. vi hade äppel-leken även förra året, och kompisbarnen ber om det igen då jag ser dem på dagis. :)
Hos oss har tack och lov ingen börjat med det ännu! De är 5 och sonen har ingen aning om att lekland existerar. Ser inte fram emot att det ska börja bli så avancerat men i skolan lär det ju komma... Fiskdamm, tårta etc räcker tycker jag!
Alltid så klok. Och rolig och härlig. Din bligg är bäst.
Ang kalas håller jag med. Vi har haft kalas ihop med en annan tjej i några år nu och hyrt en billig lokal (300 kr, landet you know) och sen bjudit alla i klassen (de går dubbelklasser men är inte så många). Det har blivit lite mer som hemmakalas fast med större yta. Vi har lekt hela havet stormar, dansstop och till o med sätta knorr på svansen. Men framförallt har de fått leka o dansa som de vill. De har varit jättenöjda! :) I år tänkte vi något lite mindre hemma, pyjamasparty kanske, och helt ärligt fick jag lite "prestationsångest". Tänk om det inte blir kul? Så dum känsla. Men det hänger nog ihop med det du skriver om. Att det "enkla" inte skulle duga liksom.
Vi har alltid haft kalas hemma för barnen. Vägrar göra något annat. HÅller med i precis allt du säger. Och ungarna har alltid varit nöjda. Man behöver inte gå bananas och bräcka varandra. Saft, bullar och fiskdamm räcker fint.
Skicka en kommentar