Jag är en uppskjutare. Och då menar jag inte bara en sån som skjuter upp saker till sista sekunden, utan jag är en sån som skjuter upp det tills det är för sent. Och det är så jävla frustrerande och stundtals hatar jag verkligen mig själv för det, jag menar hur svårt kan det vara att göra saker i tid?
Det är som att jag nästan har någon slags fobi för att faktiskt utföra saker i tid. Det kan handla om att betala räkningar (hej påminnelseavgifter, det är jag som gör att Klarna tjänar pengar. Varsågoda för det), skicka in Viktiga Papper av olika slag till exempelvis Försäkringskassan eller bara svara på sms om huruvida nån av mina ungar kan leka med nån annan unge torsdag eftermiddag nästa vecka. Det var asjobbigt när jag pluggade för jag sökte ju aldrig CSN i tid, så första veckorna av varje termin gick jag alltid runt och var asfattig och hade ont i magen av oro. VARFÖR GÖR JAG SÅ HÄR MOT MIG SJÄLV? På riktigt alltså, vad är det för fel på mig?
Och här kommer en riktig bonus i sammanhanget: för ett tag sedan såg jag att Karolinska sökte personer för någon slags online-KBT-behandling för exakt det här problemet och jag tänkte direkt när jag såg annonsen att "det här MÅSTE jag bara anmäla mig till". Men tror ni att jag gjorde det? Nej. Givetvis inte. Jag sköt upp det tills det var för sent.
Men varför göra saker i tid om man kan skjuta upp det och sen ligga i sängen om nätterna och ha ont i magen på grund av dem?
10 kommentarer:
Åh! Känner så igen mig! Vilken dag som helst ska jag bättra mig.
Så sjukt himla roligt med deadlinen på studien. Utgår från att samma sak skulle hänt mig. Och det konstiga är ju inte att man glömmer - inte jag iaf - jag tänker ATT det borde göras/fixas/läsas/fyllas i/kastas etc hela tiden. Det är bara det att det aldrig händer. Som ett extremt trist självskadebeteende.
Oj då.... Är det OCKSÅ ärftligt?
Jag känner precis igen mig så - visst är du glad att du fått ärva alla mina bästa egenskaper?
Är precis likadan...! Så jobbigt och stressande.
Du är inte ensam om det. Det finns en bok om detta till och med. http://dansapadeadline.wordpress.com/
Åh, fy vad jag känner igen mig!
Jag gör EXAKT samma!
Får ont i magen när jag tänker på kollot som äldsta barnet tjatade och tjatade på om att jag skulle ansöka till för han vill SÅÅ gärna åka. Och jag... sköt upp det tills jag glömde. Hemskt!
Här är en till som gör samma sak. Lämnar aldrig in lappar i tid till skola och förskola, skickar inte inte in brev som är viktiga som ansökningar och sånt. Betalar inte i tid, fast jag har pengar. Och har aldrig i hela mitt liv lyckats lämna tillbaka en biblioteksbok i tid. Har slutat låna böcker nu. Blir billigare att köpa dem direkt istället för att betala förseningsavgifterna. Och det där med att boka barnvakt inför kvällarna när APT krockar med något annat..... Inte ens nu när vi fått kalendarium för 1 år kan jag lyckas med det...
Mitt bästa knep är att göra saker direkt. Avboka bokklubbsboken direkt, svara på sms direkt, betala fakturor direkt.
Och att göra listor på papper. Skriva upp och stryka när det är avklarat.
Och numera även lägga in påmminelser i mobilen som plingar till vid lämpligt tillfälle: typ vid den ungefära tidpunkt som jag kommer passera en bankomat plingar det till att jag ska ta ut de 100kr som jag är skyldig någon.
Ja någon är tvungen att säga detta:)
SKÄRP ER!!
Singelmamman: Samma här. Vilken dag som helst! Dock inte idag.
lois: Men gud, det är ju precis det det är! Ett självskadebeteende! Det har jag aldrig tänkt på.
Mamma: Tack. Verkligen.
Anonym: :-(
Patricia: Spännande, den måste jag kolla upp!
jagharintebaraenhund: :-(
Ellen: Nej, stackars barn! Jag hade kunnat göra exakt samma grej. Man mår ju ännu sämre när det drabbar andra runt omkring en också.
Sara S: ja, jag tror verkligen på den där punkten "göra det direkt". Men ibland kan man inte det av olika anledningar och då kör det ihop sig direkt.
lavitadeluxe: ja, det borde vi faktiskt hela bunten :-(
Skicka en kommentar