Ikväll har jag sprungit nästan sex km i beckmörkret i skogen med pannlampa utefter en bana som var snitslad med reflexer. Det var lerigt, blött och fullt med hala rötter att halka och snava på.
Roligt var det också! Och lite läskigt innan. Men mest roligt. Och väldigt väldigt mörkt.
Såatte, en liten sinnesundersökning kanske vore på sin plats?
2 kommentarer:
Eh, ja. Absolut.
Nej, inte alls! :-) Steget är ju inte långt till nattorientering.
/Tina
Skicka en kommentar