Det här är kräksjukan som tar sig tid. Här är det ingen som har bråttom inte. Hittills idag kan jag redovisa en uppspydd pannkaka på matbordet, en uppspydd vällingdos på vardagsrumsgolvet och två matvägrande men i övrigt pigga barn.
Själv trycker jag i mig mitt godis så fort jag bara kan, det är ju alltid lättare att kräkas om man har något i magen. Det är enbart därför jag gör det, äter godis i rasande fart alltså. Men det förstod ni nog.