Idag, bara sådär, gick Charles in i den härliga fasen präglad av separationsångest. Han gallskriker så fort jag ens tänker tanken på att gå ut ur rummet, så hela dagen idag har jag haft en vrålande hasande unge i hasorna.
Plötsligt tänker jag att jag kanske ska stanna lite längre i London än bara över helgen.