Om det trendiga med bajsblöjor

Det är ett jävla tjat på sista tiden om att föräldrar - särskilt i Stockholm - skulle skaffa sina barn för att ha som accessoarer.

Micke Leijnegard visar sig vara en synnerligen osympatisk person i senaste numret av Mama där han tjatar om att man inte "skaffar barn", för det är så ängsligt. Får man barn så får man. Mindre kul för dem som har svårt att få barn på egen hand bara tänker jag när jag läser intervjun, de får väl helt enkelt hoppa över sina provrörsbefruktningar. För man vill ju inte vara ängslig. Vidare är det ängsligt att skaffa för dyra och för trendiga barnvagnar också. De föräldrar som gör det har verkligen bara skaffat sina barn för att visa upp i alla fall. Som trendiga accessoarer.

Men ärligt talat, vem är så cynisk att han eller hon skaffar barn för att det är trendigt? De flesta av oss har nog planerat våra barn för att vi ville ha dem, för att vi av någon anledning tyckte att det lät sexigt med vaknätter, sömnbrist och läckande bajsblöjor på nya dyrjeansen. Andra fick dem på halsen lite mer oplanerat, men valde att köra ändå. Och vem älskar inte sin unge när den väl finns där? Det finns inget som säger kärlek mycket som en liten varm och svettig bebishand som försöker stoppa in dina fingrar i munnen för att bita hål på dem med sina sylvassa nya små tänder.

Så lägg av med det där jävla tjatet om att det är ängsligt och trendigt och att dyra vagnar bara är för att markera status. Barn är inga accessoarer. Punkt slut.

Själv skaffade jag mina för att få gratis hemhjälp. Och barnbidraget så klart.