söndag 27 oktober 2013

Slöseri är vad det är

Att Frank hela tiden envisas med att okynnesäta för att sen i nästa sekund kräkas upp nästan allting igen känns så... Jag vet inte, osolidariskt av honom. Jag menar, var är hans miljötänk egentligen? Hur skulle det se ut om alla förbrukade sina resurser på det där viset?

Bebisar är verkligen så himla självcentrerade.

1 kommentar:

Kattis sa...

Känner igen det där så väl.
När sonen var spädis ammade han hysteriskt mycket och länge för att sekunden efter kräkas tre gånger på raken.
Vi gick från kräklappar till badhanddukar rätt omgående.
Men han fick tydligen i sig tillräckligt i alla fall eftersom han stadigt låg över normalkurvan.