Jag frågade inte OM, jag frågade VILKEN SORT

Precis som en alkoholist behöver någon som är medberoende så behöver jag Björn i mitt sockermissbruk:

"Vadå 'inte är sugen på något'? Vad menar du? Jag ska ju ner och köpa glass säger jag - vilken smak vill du ha?"

Ps

När jag pratar om dag-tv menar jag naturligtvis inte Malou. Man har väl gränser liksom.

Då rakar jag hellre av mig allt hår på huvudet med en slö kökssax än tittar på henne.

Min plats

Det var ju här jag skulle ligga! Jag! Och kolla på Oprah Winfrey eller vad fan nu som går på tv om dagarna.




Och de försökte säkert inte ens hitta Oprah på nån kanal. Sånt himla slöseri.

Man är ju faktiskt inte mer än människa - det finns finns gränser för vad man kan stå emot

Man ba jag ska inte köpa godis idag jag ska köpa bara lite godis nej jag ska INTE köpa godis idag jag ska bara köpa pyttepyttelite godis idag jag ska faktiskt inte köpa något godis alls. Och det känns riktigt bra!

Sen kommer ett sms från Björn: "kan du köpa med lite godis hem till mig?"

Man ba länsar lösgodishyllan på videobutiken.

Orättvist

Men alltså, det var ju jag som önskade att få bli lite sjuk. Bara en ödmjuk och anspråkslös liten önskan.

Och vad händer? Jo det ska jag tala om för er - min familj går och blir sjuka! Hela högen.

Så jävla taskigt av dem att sno det ifrån mig då där, faktiskt. Jag är rätt besviken.

Dressed for success

Eller som vi brukar säga: liten mentalpatient på rymmen.

Ojdå

Igår hittade jag vår brandvarnare på golvet längst in under skrivbordet . Utan batterier i. Nu har jag visserligen inte läst bruksanvisningen för just den här modellen, men jag tror inte att den riktigt fungerar helt optimalt under de förutsättningarna.

Vi borde nog sätta i batterier i den i alla fall. Tror jag.