torsdag 28 januari 2010

Om att sova i vårt sovrum

Varje kväll när jag går och lägger mig är jag övertygad om att jag ska frysa ihjäl någon gång under natten. Det är så satans kallt i sängen och den blir liksom aldrig varm hur länge man än ligger där.

Varje natt vaknar jag sen ett par timmar senare alldeles sjöblöt av svett. Nånting säger mig att det inte är lufttemperaturen i sovrummet som åker bergochdalbana utan att det är täcket som har vissa svårigheter att reglera värmen.

Men det är väl det som kallas bra kvalitet? Jag minns inte var och när jag köpte det, men det måste ha varit ett bra och dyrt täcke.

5 kommentarer:

Pernilla sa...

Hej, hittade hit idag via min väninas blogg (scrapnstuff.blogg.se)...du skriver helt fantastiskt roligt och jag känner igen mig i det mesta :-), jätte kul läsning.
La till dig bland mina favoriter om det går bra.

/Pernilla

Maria sa...

Haha, klart att det är ok - det är väldigt smickrande! Välkommen hit!

Chrissan sa...

Vi fryser inte heller. Men det beror inte på täckena utan på de två varmblodiga barnen som kommer in i vår säng varje natt.:)

Maria sa...

Puh, tur för oss att det inte kommer in några sådana här. Då skulle vi svettas till döds.

De Tokiga Brokiga sa...

Jag lider av samma syndrom. I mitt fall tror jag att frysningarna i början av natten har att göra med att jag av snålhet skruvat ner pannan, och svettningarna i slutet kan ha något att göra med att jag sover under ett duntäcke, iklädd heltäckande pyjamas, med stekhet vetekudde på magen och strumpor på fötterna.
Men det är bara en teori....