Jag är skitful, mitt hår är skitfult och alla mina kläder är skitfula. Hej PMS.
Men det är tur att jag inte blir på så där dåligt humör som andra tycks bli, för det skulle ju vara lite jobbigt.
Att Björn sen har gömt alla vassa knivar och att Julius viskade i mitt öra "Vakna ditt monster" när han trodde att jag somnat i soffan är bara konstiga sammanträffanden. Jag är en liten solstråle här hemma. Jajamänsan. Jag står minsann ensam för det goda humöret och den goda moralen här hemma.
8 kommentarer:
Jag känner bara så igen mig, vill bara gå och dra ngt gammalt över och komma fram igen om ngn vecka. Sus
Åh, vad härligt, en medsyster som inte heller påverkas aaaaalls av PMS. Vi är nog ganska unika.
Vansinnigt rolig blogg detta. Tror jag kommer tillbaka. Nej, vet att jag kommer tillbaka. Häpp!
hahahahaha!
Ett tag gömde jag och barnen oss under sängen... Men hon är ganska snäll i vanliga fall...
Sus: åååh, du anar inte hur mycket jag önskar att jag bara kunde försvinna och komma fram igen först när jag kan uppföra mig igen.
Kerstin: Vi förtjänar en belöning. Jag röstar för fem kg choklad.
Magica de Hex: Tack! Och då får mer än gärna komma tillbaka, välkommen! Oftast är jag ganska trevlig.
Goa Smulan: Jag kan skratta åt det om ett par dagar ;-)
Björn: Jag är snäll nu också. Jättesnäll.
Ja det är du älskling....
Fem kilo var, I´m all in!!
Skicka en kommentar