Det här med barn som tuggar på sladdar, hur farligt kan det vara egentligen? Jag antar att det finns nån jordfelsbrytare här nånstans. Annars får han väl bara lära sig den hårda vägen.
Som flerbarnsförälder håller man inte på med sånt där barnsäkrartrams. Det har man inte tid med (i alla fall inte om man ska hinna blogga och hålla koll på Facebook), och så vill man ju inte bli tagen för en sån där nybörjare.
8 kommentarer:
Nä, barnsäkring tyder verkligen på nybörjarfasoner, eller hur? Jag menar, barn ska väl lära av sina egna misstag, heter det...
Hahaha! Du är råare än råast.
det sägs ju att hjärnan utvecklar fler nya celler under elterapi än någonsin annars. så det är nog bara nyttigt... =)
Daniel har en egen liten kabel som han får när han har tråkigt i gåstolen. Men den sitter ju inte fast någonstans , dom som sitter i väggarna får han väl ta när han slutar lata sig på golvet och faktiskt kan ta sig någonstans för egen maskin. Eller?
Kram/Sissel
Sjukt underhållande härinne måste jag säga!
Anna: Exakt. Livets hårda skola som det så töntigt brukar kallas.
Tänkte bara: Haha, du skulle bara veta hur mycket jag censurerar för att ni inte ska tro att jag är alldeles från vettet.
E: Haha! Jag gör det för hans egen skull med andra ord.
Sissel: eller hur, man kan ju inte servera dem allt. Hur bortskämda blir de inte då?
Magica de Hex: Haha, tack ska du ha!
Ha ha, du är alltid lysande i el-frågor. Annars om du tycker det är fula bit-märken i kablarna, kan du alltid testa att ta lite t-röd eller annan denatuerad sprit, typ Alsolsprit på en bomullstuss och gnida in sladden med.
Medlen i gör att det smakar FAN. Detta förutsätter ju dock att lille Charles lärt sig skilja på äckligt och gott. Jag vet inte när små barn gör det.
Observera, detta är inte att likställa det gamla husmorsknepet "brännvin på ullatuss" när barn inte kan sova.
Tuggar på sladdar sa du... Och så är det det där med kinderna... Vaken på natten...
Och vuxna människor har INTE hamstrar?
Skicka en kommentar