Charles vaknar flera gånger varje natt. Vissa nätter en gång i timmen hela natten igenom, andra nätter bara en eller två gånger.
Varje gång han gör det måste någon av oss snabbt som sjutton kasta av sig det varma och sköna täcket och ge sig ut i kylan, hasta bort till spjälsängen i barnens rum och stå där och gunga sängen (som står på vyssanlull-fötter) som en annan idiot med kuddmärken i ansiktet i minst fem minuter. Sen får man lomma tillbaka till sängen igen, som naturligtvis hunnit bli kall eftersom man inte hade tid att lägga tillbaka täcket när man sprang upp tidigare, och försöka somna om igen, fort som fan. För man vet liksom aldrig när han vaknar igen nästa gång.
Och så håller det på, natt efter natt efter natt. Men igår kväll fick jag en idé, en snilleblixt skulle vi kunna kalla det. Vi kan ju lära Julius att sköta det där om nätterna! Det är ju faktiskt mer praktiskt att han gör det eftersom att barnen delar rum. Det blir inte så långt för honom att springa då menar jag.
Glad i hågen lade jag fram den briljanta idé för Björn. Som naturligtvis sköt ner den på en gång. Han malde på en massa tramsigheter om att det faktiskt är viktigare att Julius får sova ordentligt om nätterna, att han är alldeles för liten för det ansvaret och yada yada yada.
Jag blir så himla trött på Björn och alla hans mesigheter när det gäller barnen. Om han får sin vilja igenom kommer de inte ens att kunna torka sig i rumpan själva när de fyller tjugo bara för att vi har klemat bort dem så mycket. Vi borde verkligen ha pratat igenom det här med barnuppfostran och sånt innan vi skaffade barn, hade jag vetat att han skulle vara en sån här tramsig tönt vet jag inte riktigt om jag hade gått med på att skaffa några med honom.
(Förresten fattar jag inte vad han menar med att det är viktigare för Julius att få sova ostört om nätterna, det är ju inte han som behöver sin skönhetssömn direkt. Det är ju jag som åldras skrämmande fort nu för tiden. Det är ju jag som behöver sova mest i den här familjen).
13 kommentarer:
Fy fan vad jag lider med dig gumman, har EXAKT samma problem här hemma... Lucas vaknar ungefär 1 gång i timman hela nätterna och sen vissa nätter inte alls lika mycket. Inatt fick jag dock gå upp 4.15 på morgonen då ungen helt plötsligt bestämts sig för att vakna och va helt omöjlig att få och somna om! GAAAAAAAAAAAAH jag vill bara skjuta mig själv i huvudet vissa dagar som dessa.
en fråga bara? går det inte att flytta in spjälsängen i ert rum och bara sträcka ut handen för att gunga när han vaknar. På så vis är det bara en arm som får köldskador...
Goa Smulan: 4.15 -det borde vara olagligt! Det är mitt i jävla natten. Själv fick jag sova till 04.50 i morse iaf... ;-)
Greta: I wish. Men tyvärr har vi så himla litet sovrum att vi redan nu måste stryka kring väggarna för att kunna nå andra sidan av sängen. Jag tror att vårt sovrum är ritat för små dvärgbarn. Det får verkligen inte plats någon spjälsäng här inne.
Fråga mig hur det är efter fem års nattvak. Jag är 32 men ser ut som 53. Den är kul. Ser ut som att Henrik går med morsan på stan. Berätta gärna det för din man så kanske han ger med sig. Eller så gillar han mogna kvinnor och då är ju inte det nåt hot direkt...
Går det inte att bara binda ett snöre i spjäslängen och dra till sovrummet...ett snöre som går kors och tvärs genom lägenheten och som garanterat kommer att fälla varje natt-toalett-besökare som en fura!
Det är klart, ni kanske inte är sugna att behöva böra cykelhjälm och armbågsskydd mitt i natten bara för att kunna lätta lite på trycket.
men vad har det tagit åt Björn? Är han inte man längre? =) Är i Vemdalen nu och semestrar men ÄNNU mera snö, och ÄNNU kallare väder. Men jäklar vad fint det är!
Och trots att vårt barn är ungefär ett år äldre än Charles ser våra nätter fortfarande likadana ut. Ok, lite skillnad är det. Vi slipper gå upp och vagga eftersom barnet ligger i vår säng, istället tystar jag henne genom att stoppa ett bröst i munnen på henne. Men antalet uppvaknanden verkar vara ungefär samma. Jag har svårt att tro att det där med att sova hela natten någonsin kommer inträffa (mer än vid någon enstaka tillfälle).
Åh, gud så jag garvade när jag läste ditt inlägg.. Gissa hur det var för oss? Vi hade tvillingar! ;o)
Finnpajsaren: Alltså, jag är ju redan ett år äldre. Men jag har inget större behov av att det ska synas. Tittar folk snett på er om ni hånglar på stan?
Gustav: Jag tänkte så här: ingenjör som ingenjör. Det måste betyda att du är teknisk. Så du kan väl konstruera någon slags motor som gungar spjälsängen och som reagerar på ljud. På så vis behöver ingen av oss stå där och gunga sängen. I gengäld kan jag försöka övertala din sambo att gå på din "miljölinje" när det gäller toaletten. Deal?
e: Jag trodde du hade fått nog av snö efter dina takäventyr i vinter? ;-)
Jonna: Ååååååh, not helping! Han får INTE hålla på så här i ett år till.
Pia: Hahahahaha, jag skrattar för att annars skulle jag gråta. Hur har ni överlevt? Om det finns några jag respekterar här i världen så är det tvillingföräldrar!
hånga på stan...? eh...? när då?
I don't think so.
hångla even
(förlåt, ska släppa vinet här nu...)
Faktiskt är det inte särskilt svårt att få ihop vad du önskar, det mesta går att köpa på Kjell & comapny samt ELFA. Sen ska man bara löda ihop grejerna, fixa lite motorställningar med fästen etc... jag gissar drygt 20timmars jobb eftersom jag aldrig gjort det förut samt en budget på 4000-5000kr. Men nu har även jag insett hur bekvämt det är att sitta inne och värma fötterna mot golvvärmen istället för att sitta och räkna istappar, så du får nog lösa det där själv....;)
Finnpajsaren: Äsch, jag tänkte mig inte för. Jag glömde bort att ni också är föräldrar. Här blir det som mest ett nyp i rumpan en fredagskväll av misstag (egentligen sträckte man sig efter fjärrkontrollen när den andre råkade gå förbi). Sen är all energi förbrukad.
Gustav: Snacka om att svika miljön!
Skicka en kommentar