Jag känner mig som superwoman just nu: Björn har precis börjat tillfriskna efter värsta superinfluensan, själv är jag knappt snuvig.
Julius kräktes ner hela sig - och mig- i söndags, men jag mår inte ens det minsta illa.
Jag är onåbar. Bacillerna kommer inte åt mig, hur mycket de än försöker.
Hade jag vetat det här hade jag aldrig vaccinerat mig mot svininfluensan förra året. Så himla onödigt liksom.
8 kommentarer:
Vill du bli dagens blogg?
Passa på att gå in och anmäl dig!
De pågår även andra tävlingar så anmäl dig och ha chansen att vinna fina priser:)
eller kanske Följa varann på bloglovin?
Eller ställ en fråga i min "bloggsvarsruta" och bli länkad!
(obs ställer ni en fråga som redan är ställd raderar jag dem och ni blir då inte länkade)
Det var ju inte så himla länge sedan du höll på att dö snordöden så det är inte mer än rätt att du får vara frisk. Åtminstone till semestern :P
Jag är tvärtom himla ofrisk.
Blir väl lite så när man jobbar på dagis - tillslut blir man immun mot typ allt!
Knock on wood...
Ramlade in på din blogg och kommer att fastna kvar, du har en kanonskön blogg ;)
Ramlade in på din blogg och kommer att fastna kvar, du har en kanonskön blogg ;)
Pumlan: semester, det är snart va?
Singelmamman: det tycker jag är himla obra. Hur ska vi fixa det?
Annika: jag antar att det är det som är grejen. Men jag har bara jobbat i ett halvår, trodde det skulle ta längre tid än så att bygga upp immunförsvaret.
Lippe: Äsch, just nu är jag osårbar. Jag behöver inte tänka på sånt.
eva: Tack, vad glad jag blir! Du är supervälkommen :-)
Skicka en kommentar