måndag 21 november 2011

Lite kiss kanske?

Ibland - eller nej vänta nu, nu ljuger jag faktiskt. Jag börjar om: ganska ofta känner jag att jag längtar efter att småbarnsåren ska vara över. Jag är trött på att bråka om ytterkläder varje morgon, eller att det helt plötsligt är någon slags kiss-bonanza här hemma som Björn och jag inte fått något mejl om innan där det är kiss på badrumsgolvet, på kläder, i soffan, i pölar på golvet där man ovetandes ställt soffkudden för att försöka torka bort det första kisset, och på mjukisbyxorna som man hade på sig när man stod på knä i vad som sen visade sig vara en kisspöl och förmodligen även i gardinerna och taket. Varför inte liksom. Jag är trött på att behöva lämna in sofföverdragen på kemtvätt och inte veta om man hinner få tillbaka dem innan helgen då det kommer gäster hit och så är jag ganska trött på kiss överlag som inte är i toaletten.

Men så är de ju så förbannat söta när de sitter i mitt knä och bara är tryggast och lyckligast i hela världen eller när de snurrar på mitt hår och säger "mamma, du är bäst i hela världen" och så vill jag plötsligt inte längre att småbarnsåren ska vara över. Någonsin.

Men det är väl kanske så man blir när man blir småbarnsförälder antar jag, personlighetskluven och ambivalent alltså.

Och indränkt med kiss.


4 kommentarer:

Singelmamman sa...

Japp, alltihop i ett händigt, nä stryk det ordet, ohändigt litet knytte! :-)
Du beskriver småbarnstiden så bra, med allt vad det innebär. När jag ändå håller på, du skriver så himla bra hela tiden. Punkt.

Sus sa...

Mina barn är 17 och snart 19 år.
Den äldre varianten har just upptäckt tjusningen (?) med kroglivet.

Om jag sover gott om natten?

Nä.

Cey sa...

Har läst din blogg länge men aldrig kommenterat. Jag är en av dessa "smygare"...ve & fasa. Har Du katt i hushållet? Detta kissande låter mer som katt än som barn. Att barn skulle pinkelinka på detta sätt tror jag inte.

Maria sa...

Singelmamman: Tack! Nu har jag läst din kommentar flera gånger, blir så himla glad varje gång!

Sus: Fy fan. Jag kommer dö av oro och ängslan när den tiden kommer.

Cey: Nehe, visst har väl du kommenterar tidigare? Väl? Tycker jag känner igen ditt namn och ni är väl inte flera som kallar er samma sak? Hursom, smygare är varmt välkoma de med! Tyvärr är det mina barn dock som står för kissandet, vi har inga husdjur. Men det hade nog varit enklare med sådana.