Saltvatten utan snor

Floating ja. I förmiddags satt det säkerligen folk nånstans i världen och forskade på vaccin mot cancer, byggde barnsjukhus i fattiga områden och räddade några hektar utrotningshotad regnskog från att bli skövlad.

Själv låg jag i en plasttank och flöt i saltvatten.

Men vi ska inte lägga in några värderingar i det tycker jag.

Det var i alla fall en ganska bisarr känsla. Lite som att sväva i ingenting, för det kändes inte att man låg i vatten. Jag hade lite svårt att slappna av i början och låg bara och gled runt där i tanken och slog i huvudet i väggarna då och då. Och armarna, var skulle man göra av dem? I kors på magen kändes ju kanske inte superavslappnande, men hellre det än att de bara flöt iväg okontrollerat ut mot sidorna. Till slut hittade jag en ganska bekväm position där jag lyckades ligga stilla och till och med slumra lite.

Och så det var inga barn där som skrek och skulle sitta i knäet och snyta sig i min tröja eller fråga varför kisset är gult och varför man har hår och varför grannarna är hemma och varför bussarna kör människor. Allt utan att andas emellan.

Bara det är ju faktiskt värt en halv månadslön.