Jamen grattis till oss då?

Idag är det internationella kvinnodagen. Det har ni väl för guds skull inte missat? Metro hade koll på det i alla fall och publicerade en liten barnenkät där de frågat några småflickor om vad som är bäst med att vara just flicka. Och det är ju jättebra! Att vi uppmärksammar barnen redan när de är små på att det är skillnader mellan pojkar och flickor, inte bara att några har snopp och andra snippa, utan att de får lära sig att flickor tänker, känner och leker annorlunda än pojkar. Som ju givetvis är normen.

För om vi lär barnen det redan från början, att flickor är mjuka och ömtåliga och bra på omvårdnad och att pojkar är busiga, tuffa och har svårt för att uttrycka sig, ja då blir det ju så mycket enklare för dem när de blir vuxna och kommer ut i verkligheten och upptäcker att kvinnor och män behandlas olika på grund av deras kön. Då kommer de inte tycka att det är konstigt att vuxna kvinnor som lever i förhållanden med vuxna män gör så himla mycket mer av hushållsarbetet hemma- trots att de också jobbar heltid. De kommer tycka att det är helt normalt, för alltså - alla vet ju att tjejer är ju bättre lämpade att diska/tvätta/leta efter bortsprungna vantar/planera matinköp/vabba/planera semestern/veta när barnen ska byta från vinter- till vårkläder osv osv. För det har ju alla småflickor tränat sig på ända sen de knappt kunde gå och alla vuxna översköljde dem med dockvagnar, dockor och små ulliga rosa mjukdjur som behöver tas om hand om.

Pojkarna däremot, de har ju mest fått lego. Och actionfigurer. Och bilar. Och såna leksaker behöver ju liksom inte tas om hand om på samma sätt som de små dockorna, så pojkarna tränar inte alls på samma sätt på det. Det är därför sen som vuxna män tycker att det är ok att säga att de är så dåliga på att leta när de inte kan leta reda på en liten bortsprungen blå vante för att de inte orkar eller ids öppna torkskåpet som står bredvid det vanliga torkskåpet och bara kika in där. Det är ju för att samhället har sagt att det är så män är, sånt behöver inte de kunna. Det fixar ju vi kvinnor.

Och det är ungefär här vän av ordning alltid kommer in nånstans i resonemanget och avbryter och säger att "Ja men min Svante, han fick minsann ingenting annat än dockor att leka med när han var liten, förutom en enda liten bil som nån korkad släkting gav honom -och kan man tänka sig! Den där bilen var ju det enda han lekte med. Dockorna rörde han inte ens. Hur förklarar du det, du som inte tror på gener i det här fallet?"

Och ja, det kan ju faktiskt vara så att Svante gillade att leka med bilar bäst just för att han var Svante. Inte för att han var pojke, utan för att han var han. Det kan också vara så att folk i hans omgivning tenderade att leka mest med bilen när de skulle leka med honom, att alla pojkar han såg i barnprogram, på förskolan, och bland kompisar också lekte med bilen. Och att Svante därför lärde sig att det är med bilar som små pojkar ska leka. Vad vet jag liksom?

Allt jag vet säkert i alla fall är att det här med jämställdhet går så jävla långsamt och trögt att det är lika bra att vi lär barnen redan från början att alla de här så kallade kvinnliga respektive manliga egenskaperna finns. Så slipper de bli besvikna sen när de blir vuxna. Besvikna, arga, förbannade och ledsna över folk och samhället i stort envisas med att sudda ut deras individuella personligheter och istället pådyvla dem generella egenskaper baserade på vilket kön de har.