Jag tog förresten en bild av mig och Björn i biosalongen med våra heta glasögon på. Men jag blir så förvirrad när jag tittar på den, vad hände egentligen? Det var ju vi som hade glasögonen på oss, inte mobilen. Vem utav oss är det på bilden egentligen? Och varför ser näsan ut som en jättestor potatisklump mitt i alltihop? Och varför är jag (eller Björn, kan inte riktigt bestämma mig för om min näsa är mer trolig att se ut som en potatis än hans) skallig med några lösa hårtestar som ser ut att sticka ut i nacken?
Jag vet ju att man kan vara mer eller mindre fotogenisk men jag trodde faktiskt att det fanns gränser.
7 kommentarer:
Jag är inte säker på vad bilden föreställer, men jag är helt säker på att jag inte vill möta det en mörk natt...
Hjälp! Det måste vara ett spöke som du lyckats fånga på bild. Kusligt!
WIIII...spookie, spookie :)
Haha ja det är väldigt svårt att se vad det föreställer:)
Kram Gunilla i Singapore
Trollets mamma: Nej, och speciellt inte i badrumsspegeln om nätterna...
Knasterfaster: Det kusliga är snarare fulheten än det övernaturliga...
Heleena: Måste ha varit en hemsökt biograf.
Gunilla: Ja hur jag än vrider och vänder på det kan jag verkligen inte se att det liknar mig. Tack och lov måste jag väl ändå säga ;-)
Jag tycker att det ser ut som de där figurerna i Ronja Rövardotter som säger; voffö gör di på dette viset...
HAHA! Du skriver så roligt! :D Ligger nog strax under er i fotogenetisk..het då ;)
Skicka en kommentar