torsdag 22 juli 2010

Kan nån annan ta över ett tag tack?

Jag klarar inte av det här. Mina nerver klarar inte av det här. Jag är rastlös, irriterad, nervös, stingslig, uttråkad, nära ett sammanbrott och svettig.

Jag hatar budgivningar. Jag tror vi skiter i sommarstuga. Det är inget fel i att vara i stan hela somrarna. Stillastående dallrande hetta, sten och asfalt är ju också mysigt.


7 kommentarer:

Livet innan Liten sa...

Nämen, vad faan, är det inte klart än??!!

Anonym sa...

Ja, visst är det hemskt!! Särskilt när man får buden på SMS och man tror att man ska göra i brallan och kräkas lite samtidigt när det plingar till i mobilen... Vi köpte hus nyss och vi var inte ens dom som bjöd högst. Mycket kan hända innan köpet är klart. Ha förtröstan :D Lycka till!!/Elin

Anonym sa...

Jag känner lika som dig, utan stugköp. Jag fick äran att ha svärmor på besök i 9 dagar när gubben är bortrest. Härligt ihop med 4-årstrotts o bajsig 1-åring. Håller tummarna för att de andra bara glömmer bort budgivningen. /Jenny som snart står i förrådet o skriker kattbajs, igen.

Anonym sa...

Alltså, de första tre meningarna låter som klimakteriet. Är du säker på att du inte är äldre? Annacarin 52.

Veronica sa...

Men hur gåååååår det??? Klart ni måste vinna!

anne sa...

Jaha.

Du genomgår helvetets alla kval just nu?

Vid första husköpet var det bra med whisky.

Vid andra husköpet fick vi inte slutbudet, men se! Vi fick huset ändå för slutbudarens man började vela och då gick huset till oss! Att slutbudaren ändrade sig igen hjälpte inte, för då var huset vårt!

Det kan gå många turer i husaffärer, men ett h-vete är det allt!

Maria sa...

Livet innan liten: Nej, men vi hoppas nå ett avslut innan jul.

Elin: Jag HATAR sms-ljud just nu. Och grattis till huset!

Jenny: Hahaha! Glöm inte att ta ett glas vin eller fyra när du står där och vrålar kattbajs.

Annacarin: Jag är rätt säker på min ålder. Däremot håller jag det inte för omöjligt att den här jävla budgivningen skickar in mig i ett alldeles för tidigt klimakterium.

Veroncia: Ja, visst måste vi det!

Anne: Haha! Vilken triumf att sitta där med påskriva papper när den andra ändrar sig!