lördag 7 april 2012

När Björn synar bluffen

I förmiddags skulle Björn, mamma och jag springa tillsammans.

Jag: Jag vill inte springa mer än fem, sex kilometer. Jag orkar nog mer, men jag är lite orolig för mitt knä.

Mamma: Jag vill inte heller springa längre. Jag orkar nog också, men jag är orolig för min fot.

Björn: Det blir bra. Jag orkar nog också, jag är bara lite orolig för mitt psyke.



2 kommentarer:

Per A sa...

Haha

Josefine sa...

HAHAHAHAHAHA!!! Den med knät. Den kör jag.