Det är ett jävla tjat på sista tiden om att föräldrar - särskilt i Stockholm - skulle skaffa sina barn för att ha som accessoarer.
Micke Leijnegard visar sig vara en synnerligen osympatisk person i senaste numret av Mama där han tjatar om att man inte "skaffar barn", för det är så ängsligt. Får man barn så får man. Mindre kul för dem som har svårt att få barn på egen hand bara tänker jag när jag läser intervjun, de får väl helt enkelt hoppa över sina provrörsbefruktningar. För man vill ju inte vara ängslig. Vidare är det ängsligt att skaffa för dyra och för trendiga barnvagnar också. De föräldrar som gör det har verkligen bara skaffat sina barn för att visa upp i alla fall. Som trendiga accessoarer.
Men ärligt talat, vem är så cynisk att han eller hon skaffar barn för att det är trendigt? De flesta av oss har nog planerat våra barn för att vi ville ha dem, för att vi av någon anledning tyckte att det lät sexigt med vaknätter, sömnbrist och läckande bajsblöjor på nya dyrjeansen. Andra fick dem på halsen lite mer oplanerat, men valde att köra ändå. Och vem älskar inte sin unge när den väl finns där? Det finns inget som säger kärlek mycket som en liten varm och svettig bebishand som försöker stoppa in dina fingrar i munnen för att bita hål på dem med sina sylvassa nya små tänder.
Så lägg av med det där jävla tjatet om att det är ängsligt och trendigt och att dyra vagnar bara är för att markera status. Barn är inga accessoarer. Punkt slut.
Själv skaffade jag mina för att få gratis hemhjälp. Och barnbidraget så klart.
8 kommentarer:
Vissa har så konstiga kommentarer så man blir tokig...
De flesta av oss har nog våra barn för att vi ville ha dem men några, enstaka, trendmänniskor(?), planerade nog att ha dem som accessoarer.
Vi får hoppas att de upptäckt/upptäcker att barn inte fungerar så bra som utsmyckning.
Ärligt talat. Visa mig EN person som skaffat sig barn som accessoar, förutom Bruno då. Jag tror inte att det existerar.
Men de menar ju bara Stockholmare...?
Jag skaffade mina för att få vara hemma från jobbet.../Sissel
Jag som inte ens kan stava till accessoarer. Än mindre vet varför jag ska ha dem, accessoarerna alltså. Mina barn, de jobbar åt mig.
Mina framtida kommer också vara en ursäkt för att slippa gå till jobbet... :o) Tack för en underbar blogg!
/L
Renée: Vissa är så konstiga att man blir tokig.
Knasterfaster: Mera nyckfull utsmyckning än så kan jag nog inte tänka mig. Måste vara så oerhört opraktiskt.
Björn: Nej, det är väl klart att det inte gör!
nillas liv på pinnen: Haha, ja så om man har svindyr vagn i Bromölla så är det för att man helt enkelt trodde att det var den bästa vagnen.
Sissel: Sant. Kanske lite det. Men nu vill jag inte vara hemma längre, jag håller på att förlora förståndet!
Singelmamman: Svårt att använda stora barn som accessoarer också kan jag tänka mig?
L: Tack själv! Vad roligt att du gillar den :-) Men akta dig bara för att stanna hemma för länge utan att ha någon annan vettig sysselsättning vid sidan av. Man blir liksom lite... Dum. Eller så är det allt lösgodis jag äter som gör mig det. Svårt att veta.
Skicka en kommentar