... att jag redan tagit studenten. Annars hittade jag det bästa förnedringsfotot ever i en gammal kamera idag. När jag väntade Julius fattade jag inte riktigt att det bara är en myt att man ska äta för två när man är gravid. Och man ska absolut inte äta för 14 personer som jag gjorde.
Jag gick upp minst 25 kg den graviditeten (från typ 55 kg, så ni som är lagda åt det hållet kan ju räkna ut en finfin procentsats om ni vill) och uppenbarligen försvann min intelligens i samma takt som kilona lades på. Maken till mer sinnesslö blick är svår att hitta. Jag står i vår klädkammare, förmodligen hittade Björn mig där en dag efter att han kommit hem från jobbet. (Antagligen hittade jag inte ut och stod väl bara där och stirrade på dörren med tom blick ända tills Björn upptäckte mig).
Men jag bjuder på det här hörrni, varsågoda. Beach 2010 känns plötsligt inte lika avlägset för er del va?
12 kommentarer:
Hahaha!!! Usch, jag vet hur du känner dig där, och plötsligt känner jag mig klar med barnafödandet, trodde jag ville ha fler, men nu när du påminner mig, njaäe jag är nog klar...
Men du ska ha ett stort tack för att du bjuder på dig själv!
Trevlig helg!
45,45% eller 5/11 (fem elftedelar) Om du hellre vill uttrycka dig så.
Äsch! Söt ändå!
Hahaha! Och det var jag som fick dig att komma ihåg det där speciella fototillfället. (Sitter här med en skål nötter på magen och tittar på St Elmos fire och viftar på de elefantsjuka fötterna...)
Du är ju bedårande!
Faktiskt lite lik mig när jag var ung.
Bah!
Rena klenisen om du frågar mej.
Själv klockade jag in på 107 pannor en vecka innan BF. Det var en liten nätt ökning på 34 kilo.
Och femton av dem sitter tre år senare fortfarande kvar.
Bu, sa Bull.
Söt ju. :-)
Erkänn du födde strax efter? Jag har en teori om att barnet kommer när mamman bara inte kan bli fulare. Hade faktiskt tänkt blogga om det i veckan, men hann inte. Ska göra det sen. Och den bilden på mig. Fy för en ful människa.
Knaada: Nej fy fan, när man ser den bilden vill man verkligen inte vara gravid igen. Fast man behöver ju inte äta för 14 pers iofs, det lärde jag mig andra gången. Då gick jag bara upp 11 kg istället.
Gustav: Nej, jag gillar nog procenttalet bäst. Det är liksom mest överskådligt. Eller vad tycker du?
Fighter: Haha, nej du. Jag är inte söt nånstans på den bilden.
Sofie: Visst är det en bra bild att använda i avskräckande syfte?
Nillas liv på pinnen: Haha, inte tror jag att du såg ut så. Vikten kanske, det har jag ingen aning om, men du hade väl inte den tomma koblicken i alla fall?
Kia: Respekt! Det var en tjusig viktuppgång! Själv har jag haft tur, jag har blivit av med allt för länge sen. Nu ligger jag bara ett kg plus och likaså en halv skostorlek. Och blicken är mer vaken hoppas jag ;-)
Finnpajsaren: Haha! Ja jag måste nog ha fött däromkring. För fulare än så kan man faktiskt inte bli. Ska kolla det sen när jag sitter vid den andra datorn. Väntar med spänning på ditt snygg-foto sen.
HAHA, ja, den blicken har jag hittat på bilder på mig också. Fasar för graviditet nr 2, när jag ser bilder på mig. Jag gick upp massor också, åt som en kossa och det syns! Big time. Tyckte det inte då :S
Li: Man behöver inte göra likadant igen. Om man är smart låter man bli att äta tre frukostar, två luncher samt middag + fyra mellanmål per dag. I det här fallet kan man lära av sina misstag.
Ha, ha! Min sambo hade typ samma syndrom. Till slut så sa hon bara "det är snällt att du ljuger men allvarligt om du tycker att jag är fin när jag ser ut så här så vill jag inte vara ihop med dig. Mitt barn skall inte växa upp nära idioter".
Haha! Så klokt sagt! För hur ska man kunna lita på en persons smak sen om han tycker på riktigt att man är snygg när man ser ut så där?
Skicka en kommentar