tisdag 29 november 2011

Naaaaaw

I morgon ska Julius dagis-sweetheart följa med oss hem från dagis. Jag har därför gjort en pepparkaksdeg ikväll så att de små turturduvorna kan göra pepparkakshjärtan och mata varandra med i morgon.

/Best mom EVER.



måndag 28 november 2011

Värt det i slutändan

Ibland tycker jag att det kan vara lite jobbigt att jobba tolv timmar i sträck vissa måndagar.


Men å andra sidan får vi så himla många viktiga saker gjorda de kvällarna, som att släpa in löv och stubbar i hallen till exempel, så det är väl ändå värt det antar jag.

söndag 27 november 2011

När Charles själv får välja

Så vad gör ni idag då? Vi åker buss. Vart vi ska? Nää, ingenstans direkt. Vi bara åker lite buss liksom.




Internet och jag - en kärlekshistoria

Det finns de som säger att internet gör oss mindre sociala, att vi struntar i att umgås med varandra för att istället bara sitta framför datorn. Att våra liv på nätet inte är riktiga, och därför inte heller de relationer vi har där.

De människorna kunde inte ha mer fel. Med hjälp av Facebook har jag koll på vad mina vänner gör, vem som är på semester, vem som är gravid och vem som ska flytta. Sånt som jag kanske inte skulle veta om annars, eftersom jag knappt har tid att ringa eller umgås med mina närmaste vänner, än mindre de som är längre ut i bekantskapsskretsen. Varför det skulle vara mer socialt att inte veta någonting alls om någon man faktiskt känner vet jag inte.

Och genom bloggen, älskade fina bloggen, har jag ju lärt känna er! Ni som kommenterar och säger uppmuntrande saker när jag är lite nedstämd, som säger att jag är rolig och att jag får er att skratta. Sånt lyfter vilken jävla skitdag som helst för mig. Och så ni som säger att ni känner igen er. Att vi är flera, att jag inte är ensam om att tycka att vissa saker är jobbiga.

Genom bloggen har jag också lärt känna Sissel och hennes familj. Fina fina Sissel! Som vi firat nyår med, och midsommar och som hjälpte oss när vi köpte vårt lantställe. Som har barn i samma ålder som mina barn och som leker så himla bra ihop med dem. Och gärna! Och vars man hjälpt oss att måla vindskivor till huset och som kommer så bra överens med Björn också. Jag vill alltid ta alla chanser jag kan att umgås med Sissel och hennes familj.

Och Linn också, vi får inte glömma Linn! Som utrotar flugor på landet med mina barn (för hon tyckte att"döda" var ett för starkt ord), skrattar sitt härliga smittande bubblande skratt och får alla andra att skratta också för att hon är rolig. Och som lagar den godaste maten. Som jag blir alldeles glad av att umgås med, glad på riktigt ni vet.

Och så twitter, vet ni, jag älskar twitter! Man känner sig aldrig ensam när man har twitter, för det finns alltid någon att prata med där. Och alla jag följer säger en massa smarta, roliga och tankvärda saker hela dagarna i ända. Ganska makalöst faktiskt. Jag skulle inte vilja vara en dag utan twitter.

Så sammanfattningvis? Jag älskar internet. Jag vill vara ihop med internet för evigt.

Evigheters evighet faktiskt.

torsdag 24 november 2011

Öööhh

Varje kväll sitter jag i soffan med telefonen i handen och uppdaterar twitter. Och google reader. Och facebook. Och wordfeud. Och instagram.

Och sen när jag har gått den rundan så börjar jag om. Uppdatera, uppdatera, uppdatera. Oftast hinner det inte ens hända något, så jag ser bara samma saker om och om igen.

Jag går inte och lägger mig och läser en bok, eller somnar tidigt så att morgonen därpå inte blir lika jobbig.

Istället uppdaterar jag.

Och det är exakt den här sortens beteende som kommer leda till att mänskligheten utvecklas i den här riktingen.

Förlåt framtida människor.

Månadens utgifter

Nu har jag precis betalat våra räkningar.





Jag tror att vi eventuellt behöver se över våra fasta kostnader.

onsdag 23 november 2011

En cover

Det här med att min 2,5-åring just nu springer runt alldeles lycklig och sjunger "ajäll ploplulal, ajäll bajskorv" utan att ha den blekaste aning om vad det är han egentligen sjunger, fy fan vad jag älskar honom!

Och ja, för er som undrar, den här texten är faktiskt bättre än den Saade brukar sjunga.



Trött

Tips: vänd inte upp och ner på jobbet på jakt efter överdragsbyxorna när du redan har satt på dig dem. Det blir så mycket onödig stress då.


tisdag 22 november 2011

Men i morgon kommer jag ihåg den. Kanske.

Äsch, jag tänker att om vagnen klarade en natt borta borde den klara två. Plus att det säkert är nyttigt för den med lite frisk luft och allt det där.

För man vill ju att vagnen ska ha hälsan.



Löjligt att man ska behöva komma ihåg allt själv hela tiden

Men vad faaaaan då! Jag glömde tydligen vagnen på dagis igår. Jag ORKAR verkligen inte hämta den nu (och med inte orkar menar jag inte lust).

Femtio spänn till den som springer ner och hämtar den.

Ok?



måndag 21 november 2011

Lite kiss kanske?

Ibland - eller nej vänta nu, nu ljuger jag faktiskt. Jag börjar om: ganska ofta känner jag att jag längtar efter att småbarnsåren ska vara över. Jag är trött på att bråka om ytterkläder varje morgon, eller att det helt plötsligt är någon slags kiss-bonanza här hemma som Björn och jag inte fått något mejl om innan där det är kiss på badrumsgolvet, på kläder, i soffan, i pölar på golvet där man ovetandes ställt soffkudden för att försöka torka bort det första kisset, och på mjukisbyxorna som man hade på sig när man stod på knä i vad som sen visade sig vara en kisspöl och förmodligen även i gardinerna och taket. Varför inte liksom. Jag är trött på att behöva lämna in sofföverdragen på kemtvätt och inte veta om man hinner få tillbaka dem innan helgen då det kommer gäster hit och så är jag ganska trött på kiss överlag som inte är i toaletten.

Men så är de ju så förbannat söta när de sitter i mitt knä och bara är tryggast och lyckligast i hela världen eller när de snurrar på mitt hår och säger "mamma, du är bäst i hela världen" och så vill jag plötsligt inte längre att småbarnsåren ska vara över. Någonsin.

Men det är väl kanske så man blir när man blir småbarnsförälder antar jag, personlighetskluven och ambivalent alltså.

Och indränkt med kiss.


Men tack ändå för boktipset Christin, uppenbarligen var det en bok i min smak.

Att göra olika omslag till samma bok, fast i olika upplagor, borde INTE vara tillåtet. Inte heller att översätta titeln till något helt annat. Hur ska man då kunna veta när man klickar hem boken från Adlibris i svensk översättning att man faktiskt redan läst den? Fast på engelska då.

Stört omöjligt!

Men det är väl lika bra att jag läser ut den igen antar jag. Jag vet ju faktiskt inte hur den slutar på svenska.

söndag 20 november 2011

Helg i bild





Grupptryck gör allting så mycket enklare, även potträning. Tur att Mjau och Halsduk är snälla
kompisar som ställer upp. Trots att de kanske inte ens var kissnödiga just då.




På lördagen ville barnen gå till lekparken. Absolut sa vi, det låter
som en bra idé. Och det tyckte barnen också - ända tills de förstod att det
innebar att de var tvungna att klä på sig ytterkläder. Då ville de plötsligt inte det
längre och så bråkade de och skrek om det i en kvart eller två. Fint sa vi,
då struntar vi väl i parken då. Och då blev barnen arga för det istället, och så skrek
de och bråkade i ytterligare en kvart eller två. Sen gick vi till parken. Och var där i
en kvart eller två innan vi var tvungna att gå hem och laga lunch.




Sen skickade vi iväg barnen till mormor och så gick vi ut och gick
en långpromenad bara vi. Och tänk,  då var det ingen som bråkade
om ytterkläder, så vi hann därför vara ute i en hel timme!




Sen åkte vi hem till vänner som bjöd på middag och kinesisk sprit.
Den smakade som parfymerat hö med lite gödselsmak.




På söndagen sen hämtade vi barnen hemma hos mormor. De ville först inte
följa med hem, för de höll på att styrketräna. Och bajsa samtidigt.
Det senare är nog något vi kommer behöva prata om innan
de blir tillräckligt stora för att gå på riktigt gym.


fredag 18 november 2011

Tål allt

Jag är freakin jävla superwoman. Faktiskt. Här hemma blir de sjuka alla tre hela tiden, det är feber och halsont och mera feber och jag får ingenting. Jag bara står upp som enda trädet i stormen, utan att ens vara nära att knäckas.

Den här magsjukan som går på jobbet just nu är jag rätt säker på att jag inte kommer drabbas av heller.

Freakin jävla superwoman som sagt. Lite som en kackerlacka som överlever ett kärnvapenkrig.

Fast utan övriga likheter med insekter alltså.

Och inte äcklig.

Bara awesome.

Veckans medarbetare

Jag är så himla glad för mina kollegors skull att jag arbetar här.

/Vänliga hälsningar hon som hade med sig kladdkaka idag.



torsdag 17 november 2011

En snabb fråga bara

Om man aldrig har har rånat en endaste liten pensionär i hela sitt liv (*bevis på god karaktär*), är det då ok att bara göra det pytte pytte litegrann när man är på väg hem från jobbet - trött och ashungrig - och ser två gamlingar i t-banan som bär på en enorm smörgåstårta?

Jag menar, de kommer ju ändå aldrig orka äta upp hela själva.



Ur led är tiden

Herregud, det här måste vara årets längsta vecka. Den tar ALDRIG slut! Den har ju hållit på i minst 10-15 dagar nu, så sjukt irriterande.

Nästa vecka hoppas jag blir en sån där kortvecka, med max tre arbetsdagar. För balansens skull alltså.



onsdag 16 november 2011

Min klocka och jag

Jag och min klocka är inte riktigt överens. Dels går den fortfarande på sommartid, och dels piper den varje dag tjugo över ett. Eller ja, tjugo över tolv då vintertid.

Och jag blir galen av allt det här pipandet, men jag kan verkligen inte få bort det. Oavsett hur många knappar jag trycker på. Så häromdagen gav jag klockan till Björn i hopp om att han skulle kunna hjälpa mig.

Och det gick ju *bra*. Nu visar den inte bara sommartid och piper tjugo över ett (tolv) varje dag. Nu piper den dessutom varje heltimme.

Fantastiskt. Verkkligen.



måndag 14 november 2011

Lite trött

Jag ba igår: "Björn! Du måste boka tid för däckbyte!

Och sen i morse: "Glöm inte att boka tid idag".

Och vid lunch: "Har du bokat tid ännu?"

En timme senare får jag ett sms där det står:

"Har bokat tid nu på torsdag!"

och jag ba "Va? Bokat tid för vadå? Vad fan pratar han om?".

*förvirring*



söndag 13 november 2011

För tv-tittande är visst en hobby

Tänk er en riktig World of Warcraft-spelare som blir blind och dessutom av med sin dator.

Eller professionell snowboardåkare som av en, för detta exempel, irrelevant anledning måste amputera båda benen.

Då kan ni förstå lite grann hur det kändes för oss nu när vi kom hem och upptäckte att vår inspelningsbara digitalbox är trasig.

Söndagssysslor

Livet på landet är ungefär som hemma. Man ska diska. För hand. Man eldar lite i vedspisen för att värma diskvattnet.




Same same.

Om han som saknar smak

Jag är så glad att vi fick ta över alla saker i huset när vi köpte det, för det finns så himla många fina grejer här! Som alla lampor till exempel:













Tur för mig också att de redan fanns här, jag skulle nämligen aldrig få släpa hit dem för Björn annars. Han har liksom inte vett nog att uppskatta deras skönhet om vi säger så. Eller som han själv uttrycker det:

"Jag gillar inte hela den där Kurt Olsson-estetiken".

lördag 12 november 2011

Istället för element





Myyyyys.


Objudna gäster

Det har varit möss här på landet medan vi har varit borta. Massor av möss.

Hittills har vi hittat två döda, och letar vi lite till kan vi nog hitta flera. Om vi skulle vilja öppna en utställning eller så.

Och jag kan gå med på att de går in och värmer sig lite här medan vi är borta, kanske softar lite i soffan och kollar på Mitt i naturen, eller kanske CSI eller så. Men jag kan inte gå med på att de bajsar precis överallt!

Jag blir helt galen, det ligger bajs på de mest omöjliga ställen. Gör man verkligen så hemma hos andra? Bajsar bakom mikron och på alla fönsterbrädor? Nej, jag skulle inte tro det. Oförskämt är bara förnamnet.

Så nu är det krig! Nu ska de DÖ. Ge mig era bästa tips! Vad ska vi köpa? Hur ska vi göra?



Lördagsedge

Man är väl modig!






fredag 11 november 2011

Neurotikern

Det här med att jag knappt kunde somna igår, och idag gått runt med ångest över att Björn och barnen ska åka själva till landet idag - HELA 20 MIL PÅ SOMMARVÄGLAG! Är det något jag kanske behöver söka för eller?

Alltså, jag åker i morgon. Förmiddag. Det är inte lång tid utan dem eller så. Är bara så jävla rädd att de ska krocka och att jag blir ensam kvar.

Lite kognitivbeteendetetapi på det eller?



torsdag 10 november 2011

Befogade rädslor

Det som skrämmer mig mest här i världen är:

1. Döden.

2. Höjder.

3. Slänga skräp vid återvinningsstationer. Jag är livrädd att det ska sitta en sån där sopspion där i en bil, nån gammal pensionerad polis, som fotar mig när jag slänger skräpet och noterar att "aha, där hade hon inte tagit bort plastkorken från mjölkförpackningen -klick klick- och titta där! HON HAR INTE VIKT IHOP KARTONGERNA ORDENTLIGT!" Klick klick klick klick! Och så skickar han mig i fängelse sen.


Vadå " den sista punkten är orealistisk"? Sluta tramsa nu.

Det skulle faktiskt kunna hända.










Hemmet nästa

"De här behöver tvättas" muttrar tvååringen stressat för sig själv och stoppar in kläder i ugnen.

Och medan han "tvättar" dem googlar jag på "barndemens".


onsdag 9 november 2011

Fortsätter det i den här takten kommer jag väl inte ens våga mig ut dagtid när jag blivit pensionär

När jag var yngre gick jag överallt och när som helst utan att ha vett att vara rädd. Eller ja, i stan var jag orädd alltså. I skogen har jag alltid haft vett att frukta björnar, älgar och grådvärgar.

Men de senaste åren har rädslan krupit på mig även här hemma. Plötsligt är jag rädd för att bli överfallen, rånad och nersparkad om jag går ensam nånstans på kvällen. Jag tycker till och med att det är lite otäckt att gå ensam genom centrala Sundbyberg klockan tio en vanlig onsdag.

Jag avskyr att det är så. Avskyr avskyr avskyr att jag inte ska kunna känna mig trygg när jag går hem efter att bara ha varit hemma hos en kompis.


Guld och gröna skogar

Fick värsta erbjudandet idag i ett sms! Är tokpeppad, fatta vad pengar jag kommer kunna tjäna!




Och det känns ju himla pålitligt måste jag säga. Bank of China liksom, det kan ju inte vara kattskit.

tisdag 8 november 2011

Lite handfasta tips inför potträning

Om tvååringen, som håller på att pottränas och som för tillfället bara har kalsonger på sig, plötsligt börjar fisa så att det luktar i hela rummet och liksom står så där stilla som han bara gör när han bajsar - tänk då inte att du bara ska fixa det där sista med anmälan av vab till försäkringskassan först innan du hjälper honom till pottan. Ni vet, det där sista fixandet som tar minst tio minuter eftersom den hemsidan är så jävla förvirrande att man efter ett tag glömmer bort ens vad det var man skulle göra från början.

Och om det är så att tvååringen börjar fisa en timme senare igen, tänk då inte att han nog inte kommer bajsa igen eftersom han redan gjort det. 

Sätt inte heller en pojke på pottan bara utan att först kolla att snoppen verkligen pekar neråt först.

Om det inte är så att du verkligen gillar att tvätta alltså.

Kalla mig synsk

Julius i morse ba "jag kan ALLA planeter". "Jaha", sa Björn intresserat, "vad duktig du är! Kan du säga alla då?"

"Nej, jag kommer inte ihåg. Bara Neptunus!"

Såatteeeeh, jag har en känsla av att det här med skola och lärare och rättning av prov och sånt kommer bli jobbigt för honom sen.

Men det är som sagt bara en känsla jag har.





måndag 7 november 2011

Shame on you

Men vad fan då Kanal 5! Ni kan ju inte bara börja sända Gossip Girl igen utan att säga till - det fattar ni väl? Nu har jag ju missat flera avsnitt, hur hade ni tänkt fixa det? Va? Va? Va? Va?

Så himla dålig stil av er faktiskt. Det här vill jag ha en officiell ursäkt för. Ok?

OK?

Så ok. Jag kanske är lite trött just nu. Kanske.

Jag blev jättearg nyss på badrumslampan för att den inte tändes som den skulle. När jag vred om låset alltså.

Jag stod där inne i mörkret och svor en liten stund och sen kom jag på att det var lampknappen man ska trycka på om man vill ha ljus där inne. Låsvredet reglerar uppenbarligen något helt annat.

Känns skönt att jag redde ut hela den här soppan till slut i alla fall. Orka kissa i mörker liksom.

Inget ont som inte har något gott med sig

Tydligen var det högvatten här hemma i morse eftersom Björn hade satt på Julius ett par alldeles för korta byxor. Från Charles garderob.

Och samtidigt som det känns lite trist att han gick runt och såg ut som en nörd på dagis hela dagen idag är jag ju glad över att Björn uppenbarligen hunnit torka upp översvämningen här hemma. För den såg jag nämligen inte ett spår av när jag kom hem idag.


söndag 6 november 2011

Om allt man ska göra om helgerna:

Man ska hinna umgås med bara varandra. Och med sina föräldrar. Och sina svärföräldrar. Bjuda hem vänner på middag, bli bjuden av vänner på middag. Vara utomhus minst flera timmar med barnen. Gå långpromenader gör motionens skull. Hinna gå till gymmet. Laga ordentlig både lunch och middag trots att barnen inte äter en smula av nåt så länge det inte är korv eller carbonara. Gå på museum eller Skansen. Hinna bara ligga på soffan och läsa en bok så att man orkar med kommande jobbvecka. Röja upp allt man inte hunnit med under veckan. Tvätta. Vika tvätt. Läsa morgontidningen. Dricka vin till maten och sen inte somna i soffan så fort förtexterna till kvällens film är klara.

Och ibland vill man inte göra nåt utav det där utan bara ligga ihopkrupen i soffan och gråta för att livet känns lite jobbigt just nu.

Men det gör man ju inte så klart för det var ju inte med på listan.


För inte blir väl barn retade för avvikande klädsel eller så?

Det här med att tvååringen springer runt endast iförd kalsonger och läderbälte med en rosa handväska är inget jag behöver oroa mig över va?








fredag 4 november 2011

Man ska frysa in vintern och svettas in våren. Ju!

Hej alla ni som har era tjockaste tjocka dunjackor på er redan nu när det är typ tio plusgrader ute dygnet runt, vad ska ni ha på er sen när det blir kallt på riktigt?

Alltså, jag bara undrar, det är liksom inte så att det spelar någon roll för mig eller så.

Ni får naturligtvis klä er som ni vill.

Antar jag.


Varje dag är som en födelsedag!

Men för all del Charles, fortsätt gärna ha på dig din födelsedagskrona från dagis du.

Bara för att det har gått nästan ett halvår sen du fyllde år behöver man ju inte sluta fira liksom.





torsdag 3 november 2011

Man vill ju göra rätt liksom




Hälsar min kompis alltså.

En hypotetisk fråga

Säg att man ska bort på middag på lördag, en middag som kommer bli sen eftersom barnen ska sova kvar där och man ska dricka vin och umgås, och att man dessutom ska på middag på fredagen. Säg att det är så.

Visst måste man äta lördagsgodiset på torsdagen då?

Det är en kompis som undrar alltså.





onsdag 2 november 2011

Inte den vassaste kniven

Charles har inte riktigt fattat det här med tidsomställningen om vi säger så. Alltså, åt vilket håll vi egentligen ställde om klockan.

Innan vi ställde om klockan vaknade han mellan halv fem och fem varje morgon. Varje morgon.

Nu är vi till och med tvungna att väckahonom kring sex om morgnarna, alltså motsvarande klockan sju enligt sommartid.

Det är ju inte så att jag klagar här, don't get me wrong liksom, men jag undrar lite hur det blir när vi går tillbaka till sommartid igen? Upp och hoppa redan klockan tre eller?


tisdag 1 november 2011

Ljusslingan

Jag köpte en ny ljusslinga idag till köket och det är främst två saker som bekymrar mig efter att ha satt upp den:

1. Kommer gardinstången verkligen att klara tyngden?

2. Kommer grannarna på andra sidan gatan att bländas av det starka skenet?